- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Andra delen /
xv

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg och Anmärkningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vattenherren qvarnen, så att hjulet icke kan gå, kastar vattenhjulet utur
lampan, eller bryter sönder skoflarna och förderfvar qvarn-tyget.
Mölnarena vid Moheda å och andra wärendska vattendrag hafva
ock intill senaste tid iakttagit, att alltid stämma sina qvarnar på
Thomasmesso-qvällen.

På samma högtids-qväll har man ock, efter gammal sed,
brukat offra till Vatten-herren eller Vatten-mannen. Offret
består af öl (eller brännvin), som kastas ut i qvarn-rännan, eller
af gröt, smörgås och annan mat, som utsättes på en bräda under
qvarnhjulet. Detta hedniska offerbmk har vid qvarnar i Moheda,
Anebo och Slätthögs socknar, blifvit iakttaget ännu i senaste åren.

Öfver hela Småland är ännu folksed, att man spottar
milet eller genom grimman, hvarje gång man betslar på eller
sätter grimma på hästen. Detta sker enligt Westboarnes mening
derföre, att eljest kommer Nucken eller Han i Vattnet och
förderfvar hästen
.

Folktron om Necken lefver ännu öfver hela vårt land. Han
heter i Södermanland Ström-karlen; i Dalarne och Helsingland
Ström-gubben; i Westerdalarne Forsgubben; i Jemtland Ström-tussen;
i Helsingland Strömkatten. Vanligen omtalas han såsom en gubbe
med en stor, bredskyggig hatt (Södermanl., Helsingl.), men
äfven såsom klädd i grå tröja med röd stick-mössa (Södermanl.).
Den som af Necken vill lära spela nyckelharpa eller fiol, skall
på tre thorsdags-qvällar efter hvarandra nedlägga offer i vattnet.
Vanliga offret är en svart katt. Rimligtvis är det från
hedningarnes folkbruk att offra kattor åt Necken, som vi böra härleda
den ännu gängse seden, att icke gerna döda kattor annorledes än
genom att dränka dem i vatten.

§ 67. När en sugga blifvit slagtad, må man alltid skära af
pattarne och kasta på dyngan, eller i svin-stigan, eljest dö
smågrisarne
.

§ 68. Tomten eller Tomta-gubben omtalas i alla svenska
landskap. Han heter i Skåne: Nisse, Go-Nisse, Nisse god dräng.
I Westergötland: Tomt-pysen. I Södermanland: Tomtebissen.
Tomt-råt
.

I Westergötland brukar man, vid flyttning till ny bostad,
kasta en slant framfor sig på golfvet. Detta heter att offra (till
Bol-vättarne eller till Tomt-pysen).

§ 70. Får, som drifvas på bete och sedan icke komma till
rätta igen, tros ha blifvit tagna af Skogs-frun. Till skydd
häremot må alltid klippas ett kors i pannan på fåret, när man
klipper ullen. (Willstad).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:09:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/2/0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free