Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
firmas gedigna varor. Söderheim hade blott en
passion, den att i hast blifva rik — ett dåligt sätt
— och att lika fort göra af med pengar. Han
hyrde ridhäst och företog sina middagspromenader
på sin »Rosinante», iklädd elegant ridfrack och hög
grå filthatt, fastän Stenman, som var en spydig
kritiker, påstod att Söderheim till häst närmast tog
sig ut som »en smörklick på en varm potatis».
Söderheim var föga ansedd som köpman,
därtill känd som stark smugglare och för öfrigt en
öfverdådig sälle, hvilken älskade nöjen och kvinnor
öfver allt i världen och fast trodde på sin lycka.
»Gif mig Golkondas skatter, och jag skall bli kung
på en förtjusande ö i Söderhafvet och g’öra dig till
drottning, lilla söta Fiken, och där skall du få äta
bara fikon, förtjuserska», sade han åt sin utvalda
flicka på Stallmästargården och tömde sitt
champagneglas.
Den tredje i trion var en ståtlig ung man med
reslig växt och bärande ett verkligt Antoniushufvud
på sina axlar. I de mörka ögonen brann en
förtärande eld, och kring munnen lekte ett olympiskt
löje. Det var Georg Dahlquist på Drottninggatan,
efter hvilken alla damer sprungo, ty han var så
»gudomlig» att handla af, och så »billig» han var,
billigare än alla andra, och så deklamerade han och
skref vers alldeles gratis. Det var den »bäste
siden-kramhandlaren i Stockholm», sade damerna, men
de andra köpmännen sade, »att det v air den största
galning som gick i skor, och f-n toge väl honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>