Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
plan med fyra hörntorn
(dock förändrade från
fyratill åttahörniga) upptogs,
men förebildens på
borggården uppförda
pittoreska, fyrkantiga trapptorn,
som sticker upp öfver
huf-vudfasadens tak och
bryter dess enformighet,
utelämnades tyvärr (III).
Fasaden åter kopierades, så
när som på
utsmyckningen. Skoklosters slott blef
blott en kal och stel
afbild, en så att säga halft barbarisk afspegling af Aschaffenburgs härliga borg.
Men Sko slotts läge motsvarade Aschaffenburgs, på en hög, sluttande strand,
och meningen var, såsom af Dahlbergs teckning framgår, (II) att terrassera och
anlägga en stenbalustrad alldeles som vid Aschaffenburg.
Arbetet tog sin begynnelse i början af 1654 med schaktningar på en höjd
med bergknallar söder om det gamla kanikhuset. Den 8 mars nämnda år utbetalades
den första aflöningen, åt arbetsbasen, Jöns Andersson Dalkarl. Högste
arbetsledare var architecteuren Henrik Anundsson — egentligen blott ett slags
verkmästare. Men fort gick det sannerligen icke med bygget. Alla möjliga hinder
kommo emellan. När den intresserade byggherren i juni 1654 skref och begärde
en kopia af grundplanen, fick han vänta på den, och Anundsson undskyllde sig med
att pastor Blaufelder från Wolgast, som varit på Sko för att viga grefvens halfbror
Adolf Herman, lagt beslag på hans kammare och hindrat honom att rita. En annan
gång rapporterar Anundsson att af de 40 soldater ur major Nisbeths kompani,
hvilka kommenderats dit såsom handtlangare, endast 25 anländt till ort och ställe
och att 7 af dem efter tre dagar rymt. En tredje gång klagar han öfver att
murmästaren Mr Berendt af snålhet icke vill hålla mer än 11 muraregesäller och öfver
att han af fogden icke utbekommer nog med ved att bortbränna berget i källaren
med. Emellertid skrifver han d. 25 aug. att den ena sidan, som vätter åt stora
källaren med det ena tornet, är till 16 fots höjd uppdragen och fönsterkarmarna
alla inmurade, så långt källarna på samma sida sträcka sig och att han då i dagarna
ämnar påbörja den främsta sidan, som vätter åt sjön . — Det åt sjön till, på nedra
botten belägna rum, som nu disponeras af grefve Brahes kammartjänare, har i taket
mycket riktigt årtalet 1654.
Det tegel, som användes, brändes i särskildt uppförd ugn vid Flottsund, eller
fördes dit från Tuna och Broo. Med pråmar ditforslades från Svartsjölandet huggen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
