Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gråsten. Kalk och sandsten sände Tessin från Öland, där han var sysselsatt vid
Borgholm och 1656 en modell till takgesimsen. Den stora fyravåningsbyggnaden,
en blandning af medeltids- och renässansarkitektur, ett mellanting mellan italiensk
och nordisk1), var 1658 under tak. År 1667 Anundsson hade dött 1664
fick Tessin en dusör å 50 dukater, för att flitigare öfvervaka byggnadsarbetena och
tillse att stockarna öfver stora salen (Kungssalen) blefvo väl och fast förbundna.
Först 1679, då riksmarsken i tre år varit död han dog på Riigen —, blef slottet
färdigt. Hans måg och arfvinge, öfverkammarherren gr. Nils Nilsson Brahe, hvars
sonsons sonsons sonson den n. v. fideikommissarien till slottet och dess samlingar
är, råkade ut för reduktionen — jämväl sin fadbrors, Per Brahe d. y:s arftagare,
var han Sveriges rikaste man —, fick behålla slottet, men underkastades formlig
utmätning, förrättad af själfve landshöfdingen i Uppsala, frih. Joh. Höghusen.
’) Författaren tillåter sig att ur G. UPMARKS stora verk »Die Architektur der Renaissance in Schweden» låna
drag af hans förträffliga karaktäristik af slottets yttre, därvid i förbigående dock anmärkande att den framstående forskaren
(liksom Eichhorn före honom) förbisett sambandet mellan Sko slott och Aschaffenburgs, hvilket är orsaken till att han
om Skoklosters efter Riedinger anlagda grundplan fäller det ogrundade omdömet att det »scheint in seiner beinahe
erktinstelten Regelmässigkeit, wie sie von vornehinen Baudilettanten oft beliebt wird, eher das Werk eines Ingenieurs
als eines klinstlerisch fiihlenden Architekten» och tror att riksmarsken själf är dess artistiske upphofsman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
