Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XIV
utom den samma. Den svenska sånggudinnans rätta gestalt. Geijer
öfverlåter åt Tegnér poesiens versform och fördjupar sig i häfdaforsk-
ningen. = Geijers förnämsta skaldestycken. Det egendomliga deri,
240—42. — Om Oehlenschlägers förmenta inflytelse. Vidt skilda ma-
turer. Geijer mer ursprungligt nordisk. 243. — Tegnér om Geijer
som skald. Vikingen och Fritiof. "Lagen och profeterna" och Teg-
nérg Napoleons dikter. Geijer älskar sydeuropeiska versformer, 244—45,
— Beijera och Tegnérs likhet och olikhet. Svenskhetens målsmän.
Deras sånggudinnor. Geijer som skald jämförd med samtida. Hvari
han ej har någon öfverman. Vitalis om Geijer, 245—49.
Sammanhanget mellan Geijer skalden och häfdatecknaren. San-
ning hans gudinna. Betydelsen af äreminnet öfver Sten Sture d. ä.
för den blifvande häfdatecknaren. Nytt försök till äreminne. Axel
Oxenstjerna, Tegnérs omdöme, om riktigt, betecknande för Geijers
inre utveckling. Geijer synes skapt till häfdatecknare. Docens 1809.
Verkan af hans mångsidighet på uppfattuingen af historien, 247—49. —
Geijer 8. k. auktoritet. Biträder A. A. Afzelius vid utgifvandet af
Svenska Folkvisor’. Historikern i uppsatsen "Om svenska folk-
visan", I Iduna: "Den skandinaviska halfön". Professor i historien
1817. Förbundet i Geijers själ mellan historien, filosofien, vitterheten
och konsten. Uppsatsen "Om de nordiska myternas användande i
skön konst". I Svea: ""Republikanism och Feodalism". Strid med
J. G. Richert om akademiska jurisdiktionen. Föreläsningen "Om hi-
storiens nytta". Religiöst betraktelsesätt, 250—52. — Boken om Tho-
rild. Betydelsen deraf för Geijers inre utveckling. Allt mer samman-
trängd verksamhet på historien. "Om den gamla svenska förbunds-
författningen" i Iduna (1822). Med "Svea Rikes Häfder" (1825) är
den store svenske häfdatecknaren fullmogen. Tidig tanke på en svensk
historia. Kungligt uppdrag. Uppdrag från utlandet. "Svenska folkets
historia" (1832—36) blomman af svensk historisk konst. Andan deri.
Geijer hör till de filosofiskt pragmatiska historieskrifvarnes skola,
252—56. — Geijer står på middagshöjden af sin ära. Trådarna af
Geijers rika begåfning sammanlöpa på historiens fält. Hvarföre de
stora historiska verken blefvo ofullbordade. Öfvergång från historie-
skrifvare till historisk personlighet, 256—58.
IT]. Geijer den politiske mannen. Sid. 258—301.
Inledande blick på politiska tidsförhållanden. Franska revolutio-
nen af 1789. Napoleon. Hvad han ej förstod. Folkens uppvak-
nande. Befrielsekriget 1813—14. Den nationella sjelfkänslan och den
personliga frihetskänslan. Svikna löften. Metternichska systemet.
Den ’heliga alliansen". Sverige-Norges känning deraf. Kejsar Alex-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
