Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
Förr än de börjat förkunna hennes ära, hade trenne göter
i sina sånger uppenbarat hennes styrka och skönhet."
Adlerbeth tycktes ej vilja tillerkänna Atterboms ofvan
nämda dikt dessa egenskaper. De tre göterna äro helt
visst Geijer, Tegnér och Ling.
Bifallet från det akademiska lägret var ock gan-
ska stort, så vidt man får döma af dess litterära
språkrör, P. A. Wallmarks "Journal för Litteratur och
Teater". Tonen och hållningen förråda en erfaren och
mogen man. Der skönjes någonting faderligt och råd
saknas ej. Några af Geijers skaldestycken aftryckas
och helsas i allmänhet med beröm, men man finner der
föråldrade ordformer och uttryck, som ej alltid äro för-
kastliga, men böra sparsamt och med varsamhet använ-
das. I afseende på språk och versifikation tviflar man
ej, att författaren med mera öfning och uppmärksam-
het skall uppnå den fullkomlighet, som ännu saknas.
«Den siste kämpen" och "Den siste skalden" anses "i
det hela bäst lyckade". "Vikingen" åter "är ett stycke
af antik kolorit och naivitet, som kanhända skulle vun-
nit på en förkortning. Man tror sig vid läsning deraf
förflyttad tillbaka i vår fornålder och höra någon af
dess ryktbara vikingar förtälja sina öden." I afseende
på granskningen af Eddan uttalar man sin glädje öfver,
att den grekiska mytologien, såsom ett uttryck af ett
"högt bildadt folk", i vissa hänseenden tillerkännes före-
träde framför den fornnordiska såsom mera "barbarisk".
Hvartill denna glädje slutligen ledde, få vi längre fram se.
I en not till skaldestycket "Idunas äpplen" i 2:a
häftet af Iduna (1811), som äfven fyldes nästan helt af
Geijer ensam, upptar han till besvarande ett par an-
märkningar, som blifvit gjorda mot hans vers och språk.
i föregående häfte. Man hade sagt, att användningen
af den sydländska stansen, Ottave Rime, vore otjenlig
för vårt rimfattiga språk. Geijer bestrider det ocb upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
