Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
manar till fortsatta försök, då språket, mera utveckladt,
skall blotta sina inneboende tillgångar. Hans mening
har följts och hans åsigt bekräftats. Från båda ofvan
nämda lägren hade man äfven anmärkt bruket af im-
perfekterna tvang, svang, klang, klungo, i stället för
tvingade, m. m. Å akademiska sidan ansågos de för
<vårdslösheter (!), som så lätt undfalla en ännu oöfvad
skald", å den romantiska betecknades de som — "tyskeri’(!).
Så litet kände man denna tid vårt språks ursprungliga
skönheter. Geijer kände dem bättre. Han svarar:
"Enligt min tanke, som befästes af språkets hela gram-
matik, äro dessa imperfekter ganska ren svenska, likaså
språkriktiga, regelmässiga och goda, som de trestafviga",
(ja, bättre). "De utmärka en hel egen klass af verber
och en del sådana ega både enstafviga och trestafviga
imperfekter. Der dessa (enstafviga) imperfekter finnas
i språket, kunna och böra de antagas till allmänt bruk.
Sker detta af författare, som ej sakna all förmåga, så
hafva de kanske inför bruket orätt i år; men de kunna
få rätt åt året". Hvarje ännu ej fullt mognad skol-
yngling, om språkundervisningen motsvarat sin bestäm-
melse, vet nu, att den klass af verber, hvarpå Geijer
syftar, kallas den "starka", och att dess enstafviga ut-
trycksfulla imperfektformer just äro ursprungliga och
gifva åt vårt språk en egendomlig klang, kraft och skön-
het, och derföre böra sorgfälligt bevaras, der de ännu
brukas, eller åter upptagas, der de genom en förvek-
ligande och förslappande civilisation bortfallit. Språket
är nämligen andens uttrycksform och vittnar alltså om
andens styrka eller svaghet.
Sålunda ser man, huru Iduna redan från början
uppträdde, hvilka nya element hon kastade in i språket
och litteraturen, och huru hon mottogs.
Hvarje bidrag, på vers eller prosa, undergick en
sträng pröfning af ett gransknings-utskott med Adler-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
