Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
beth i spetsen och äfven vid allmän stämma inför hela
Förbundet. Icke ofta intogs något bidrag utan att
genomgå denna skärseld. Exemplet af Geijers "Be-
traktelser i afseende på de nordiska myternas använ-
dande", m. m., har förut anförts. Sjelfva Tegnér, hvars
skaldestycken mer och mer helsades snart sagdt med
jubel, fick icke sällan mottaga förslag till ändringar.
Han är tacksam derför, litar företrädesvis på Geijers
och Adlerbeths omdöme, men kan icke alltid gå in på
ändringsförslagen, som det synes, med rätta. För gransk-
ningen af hans öfversättning af Eddans "Vafthrudnis-
mål", hvilken romantikerna kallade en parafras, anlitas
den bekante danske språkforskaren R. Chr. Rask, som
en längre tid vistades i Stockholm för granskning och
utgifning af isländska handskrifter. Tegnér beder Ad-
lerbeth framföra sin erkänsla. I Förbundets handlingar
finnas flera skaldestycken af Afzelius, som ej blifvit till
införande antagna. Det samma synes händt Adlerbeth
sjelf med ett skaldestycke: "Sanningens röst till Norr-
männen d. 13 April 1814", hvari han utgöt sin bittra
harm öfver prins Christian, som förledt Norrmännen,
på samma gång han uttalade en varm kärlek för dem.
Adlerbeth hade ock för litet fantasi för att vara skald.
Idunas 3:dje häfte gör i Förbundets verksamhet
epok och väl ock i vår fosterländska litteratur. Afzelius
uppträdde der med sin öfversättning, jämte text, af den
äldre Eddans "Völu Spa", sedan Rask, på begäran af
Förbundets gransknings-utskott, genomsett båda. Det
var ett uppslag af stor betydelse. Några år derefter
utgaf Rask, efter handskrifter på kungliga biblioteket,
båda FEddorna jemte Skalda på grundspråket, hvartill
Afzelius (1818) fogade öfversättning af d. ä. Eddan.
Härmed lade den nordiska hednaverlden sin verldsåsigt
i dagen och upplät sin poetiska skattkammare. Dess-
förinnan hade män utom Förbundet, men säkerligen af dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
