Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
eller odlade nationer, så är hennes första ändamål att vara
människa, skicklig att njuta lifvets glädje och fördraga dess
vedermöda, att verka och umbära, att herrska och lyda.
Sådan var den gamla Skandinaven, sådan var Göten, med
sund själ och sund kropp, beredd till hjelp, som till för-
svar, till lidande, som till njutning, stark till att fördraga
döden och — hvad ofta är svårare — att fördraga lifvet.
Tider och seder, upplysning och odling må hos människan
åstadkomma de förundransvärdaste förändringar, men de
egenskaper, som vi nämt, äro de eviga grunddragen, som
utgöra en mans väsende. HKraft och undergifvenhet under
ödet är hvad som utmärker en man och var det, som ut-
märkte Skandinaviens fornålder.
Vi kalla oss Göter. Förenadt med sådana tänkesätt
är detta namn en ära, och att alltid inom vårt samfund
måtte finnas de, som förtjena det, är den önskan, hvarmed
jag slutar."
Ur inledningen till E. A. Kjellins berättelse om Hja-
mar den hugfulle: — —- — "Det tidehvarf, till hvilket vi
nu få återflytta oss, är utan tvifvel ett af de märkligaste
i Svenska historien. Det innefattar den tid, som tramflöt
under Odins ätteläggars, Ynglingarnes regering.
Hvilken är den älskare af vår nordiska fornålder, som
ej med välbehag dröjer vid beskådandet af denna gyllene
tid, då sagan och verkligheten voro ett, och människornas
bedrifter en fortsatt kedja at Gudarnes storverk? Det:
var nu, som det nordiska hjeltelifvet framgick i all sin
glans och sitt majestät.
Ett kraftfullt och storsint slägte hade uppträdt på
svenska jorden, härdadt genom sina seders och sitt luft-
strecks stränghet och lifvadt af en krigisk anda och af
krigiska gudar, från hvilka det ledde sina anor.
Man känner de förträffliga och ändamålsenliga lagar
och bruk, som Odin införde till befästandet af en orygglig
sjelfständighet för sitt nyss upprättade rike. Hans när-
maste efterträdare, lifvade af samma anda, fortforo att leda
sitt folk till samma mål. Ännu voro likväl krig mera ut-
brott af den inneboende kraften, som ej kunde tillbaka-
hållas, än beräknade efter statskloka afsigter. Och i sjelfva
verket stridde våra förfäder mindre för vinnandet af jor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
