Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1353
modigheten att gifva dem, och att folkets fribet och rätt
var ett oupplösligt vilkor för Regentens säkerhet och ko-
nungamaktens bestånd?
Dessa egenskaper sammantagne utgöra våra förfäders
karakteristik, när ärlighet, trohet och fosterbrödra-vänskap
i lif och död tilläggas, för att öka de ljusa dragen på
denna vackra, fast urgamla tafla. Också äro dessa sannin-
gar allmänneligen erkända och de böra hos sentida af-
komlingar antingen muntra till efterföljd eller väcka till
blygd.
Men att hos vara gamla Göter med det hjeltemod,
som trotsade faran, iäfven förenades den försigtighet, som
förstod att förekomma eller afvända den; att de med det
sannaste allvar i sin egen, fast hedniska, gudstjenst likväl
med saktmod och eftergifvenhet tilläto införandet af en
främmande lära, och att den, som dertill öfvergått, derföre
icke åsidosatte sina förra pligter eller afbröt sina gamla
förbindelser, att han hvarken förlorade sitt förtroende hos
regenten, sin aktning hos folket eller sitt ädla nit att
värja landet och förekomma inbördes oroligheter, — derom
öfvertygar oss en — kanske mindre vidtfräjdad, men lik-
väl ganska berömlig man, Hergeir eller Herigar, som var i
Emund eller Anund Ericsons tid, hos dess medregent Björn
på Håga, konungens Råd, Slottsfogde och Befallningsman i
Sigtuna och Björkö.
Om det tillåtes mig att under detta namn blifva teck-
nad och känd bland det Götiska Förbundets ledamöter, så
vill jag enkelt och kort skildra denne mans sanna förtjen-
ster och framställa honom, oförskräckt, rådig och fördoms-
fri, under den vigtiga tidpunkt, i hvilken han lefde.
Bland de många stora och rättvisa företräden, vårt
fädernesland kan tillegna sig framför nästan alla riken i
Europa, torde kunna räknas det sätt, hvarpå kristendomen
här infördes. Intet envåldsbud, ingen främmande krigs-
här, hvarken eld eller svärd kunde skrämma eller tvinga
det fria, manliga svenska folket, kunde omstörta deras
gamla tcmpel eller skaka den tron, som hvilade på foster-
landskärlek, rättvisa och tapperhet. Nej, dessa rysliga
uppträden, dessa grymma omvändelsesätt igenfinnas —
uti andra folkslags häfder. Men här var förhällandet an-
norlunda, här önskade folket och konungen begärde, att
lärare skulle inkomma. Och han kom, den fattige och af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
