Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
ens en storhet. Man ville öfver allt veta något om
honom, vände sig derföre äfven skriftligen till dem,
som ansågos om den förhoppningsfulle, redan ryktbare
unge mannen, kunna lemna besked. Så svarar Esaias
Tegnér, docens vid Lunds akademi, 1804 på ett så-
dant bref:
"Geijer är min landsman och äfven, fast på långt
håll, min slägting. Likväl känner jag honom föga mera
än till utseendet. Hans far är brukspatron, men skall
ej vara rik. Geijer har studerat i Carlstads gymna-
sium och skall redan der ha varit känd som geni. Han
skall ha vidsträckta kunskaper för sina år, i synnerhet
i grekiska och all elegantare litteratur. Han är äfven
en stor musikus, som kännare försäkrat mig. Förr än
nu har man dock aldrig känt honom som vitterhets-
idkare. Han är af det slags snillen, hvars första steg
i hvad sak som helst är seger och förträfflighet. Jag
tror, att i honom mognar en stor man för fädernes-
landet. När jag i sommar" — slutar den sedermera
så högt uppburne fosterländske skalden — "kommer
till Vermland, skall jag ej försumma att söka när-
mare bekantskap med detta underdjur i litterära verl-
den." Han gjorde det ej heller. Geijer har i några
korta lefvande drag ") skildrat denna sammanträffning
och dess närmaste följder. Det är ett ungdomsminne
af ganska stor vigt för uppfattningen af bådas redan
då framträdande olikbet i begåfning och själsriktning.
Man ser den gryende skalden och den gryende tänkaren.
En hög minnessten af huggen granit, upprest un-
der en stor lönn midt på gården till Geijers fäderne-
hem, tillkännager hans födelseort med dessa ord: "Erik
Gustaf Geijer föddes här 1783." Det gladde honom i
senare år, att stora verldens breda stråkväg tog slut
+) Minnestal öfver Es. Tegnér. Stockholm 1846.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
