Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
sådant hvilar. Häri inpassas allt, häraf förklaras allt.
Sådan är den ensidiga tankeverksamheten. Geijer låter
sjelf längre fram förstå, att han i ett dylikt nät varit
insnärjd. Hans fångenskap i tidehvarfvets åsigter får
emellertid häraf sin förklaring. Vi se honom sålunda
i talet vid Jubelfesten 1817 till Luthers och Reforma-
tionens minne till och med välsigna "den höga själ" >),
i hvilken tanken på den heliga alliansen "först upp-
gick." Men två år derefter, då 2:dra uppl. af detta
tal utgafs, tillfogar han en not, hvari han säger, att
förbannelsen ligger nära för dem, som "nyttja det he-
ligaste såsom medel för orättvisa ändamål" ”+’). Vissa
historiska tilldragelser hade således väckt hans miss-
tanke, att nämda "heliga allians" icke varit värd den
välsignelse han i början på den slösat.
Tegnér, som alltid, såsom vi veta, högt uppbar Geijer
för "hans stora, kraftiga, verkligen rent svenska snille",
hans rena karakter, hans stora gåfvor, kunde vid denna
tid ej gilla hans politiska åsigter. Talet öfver Luther
och Reformationen misshagade Tegnér. Längre fram,
d. 9 Maj 1821, skrifver han om Geijer: "Han är dagens
man och ville han alltid följa sin bättre genius, så vore
han äfven tidehvarfvets." Men då Geijer slutligen blef
äfven det senare, hvar stod då Tegnér? De båda ut-
märkte fosterländske männen synas hafva bytt roler.
Geijer var en öfvertygelsens man. Genom hans
lif går en tråd, som man kan följa från dess början
till dess slut. På företrädesvis teoretisk väg synes han
i begynnelsen grundlägga sin tankebyggnad, går ur sy-
stem i system, tills hans eget blir färdigt. På hvarje
punkt af utveckling uttalar han sin åsigt. Man ser
hans inre arbete och anar småningom hans mål. Men
+) Denna ansågs nämligen ända till våra dagar vara kejsar Alexander.
+&) Man jämföre härmed åsigter, uttalade i afhandlingen "Feoda-
lism och Republikanism."’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
