Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
Vi hafva hört, att Geijer redan länge burit inom
sig de åsigter, som nu uttalades”). Han hade dolt
dem af undseende för sina vänner, med hvilka han i
det längsta ville undvika en med oro förutsedd bryt-
ning. Men då denna slutligen måste ske, ser man
honom i bref af den 24 Febr. 1838 till tidehvarfvets
erfarnaste och störste statsman i Sverige, till Hans Järta,
hvars omdöme han, som det synes, högre värderade än
någon annans, söka ett stöd, bland annat, i en af sina
embetsbröders afskräckande föredöme. Då varande fios.
professorn, sedermera statsrådet, Samuel Grubbe hade
nämligen, enligt Geijers uppgift, längesedan kommit till
samma öfvertygelse, som han, men af för långt drifven
ömhet för mångåriga vänner ej velat offentligen bekänna
den. På denna sjeltförnekelsens klippa led ock Grubbes
ande, menar Geijer i förenämda bref, skeppsbrott. "Han
är," heter det, "litterärt förlorad och moraliskt förla-
mad." Geijer ville ej på samma sätt i förtid öfver-
lefva sig sjelf.
Dessutom syntes honom de politiska förhållandena
i vårt land mer och mer betänkliga. I hela Europa
rörde sig folkanden allt starkare och starkare från 1830
års franska revolution. Man hörde från alla håll ropet
om friare statsformer. Folket ville gsjelft vara med om
att ordna sina angelägenheter och ha sina sjelfständiga
organer i styrelsen. Förespråkare, stundom af den be-
tänkligaste art, saknades ej. Personlighetsprincipen var
synbarligen drifkraften i det hela. Redan förutnämda
år hade C. H. Ankarsvärd och J. G. Richert hos oss
+) Man möter redan tidigt och fortfarande hos Geijer plötsligt
framträdande åsigter och sympatier, som svårligen låta förena sig med
den allmänna åsigt han en längre tid ansågs hysa. Så förrådde han
en varm sympati för folkrörelserna i Italien på 20-talet och för Grek-
lands resning mot Turkiet. Det personliga frihetsbegreppet arbetar sig
ock hos honom mer och mer fram. Man må härmed jämföra Henrik
Lilljebjörns uppgifter i "Spridda Minnen. Upsala 1874", ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
