Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
offentliggjort ett "Förslag till National-representation’",
bygdt på dess grundval. Representations-förändring blef
ock derefter dagens fältrop. Men regeringssystemet
blef i samma mon allt mera konservativt. Den politi-
ska lidelsens stormfoglar lössläptes från motsatta håll
och drabbade tillsamman på ett sätt, som förrådde hvar-
ken vett eller sans. Man såg föga tecken af de rena,
blanka vapen och det höfviska, ridderliga mod, som
utmärka sanningens korade hjeltar. Motståndarne täf-
lade i att förkättra hvarandra. Uttryck begagnades,
som hade de hemtats från gatan. Ja, sjelfva majestä-
tet, helgadt af grundlagen, antastades och personligen
skymfades den gamle, ärorike hjelte, som genom folkets
fria val satt iklädd dess purpur. Sättet var lika de-
moraliserande som för lagens och ordningens män oro-
väckande och förhatligt. Det var alltså tydligt att en
förändring måste ske, men huru? Skulle frågan lösas
på fredligt sätt eller skulle våldet med dess oberäkne-
liga följder deri ingripa?
Så synes Geijer uppfattat ställningen. Hvarken
som människa eller medborgare kunde han härvid för-
blifva känslolös eller overksamt åskåda ett oskick, som
kränkte rättskänslan och gjorde sjelfva sanningen oklar
och misstänkt. Dessutom var han för mycket svensk,
för att ej hålla fast vid konungamakten, och för myc-
ket till sin karakter upphöjd, för att ej söka bevara
dess helgd. Vid den åldrige konung, som nu uppbar
spiran i hans fädernesland, var han ock fästad med den
personliga vördnadens och tillgifvenhetens starka band.
Synbarligen förutsåg Geijer möjligheten af en revo-
lution i vårt land. Han har sjelf låtit förstå det. Han
fruktade den och ansåg derföre för sin pligt att söka,
så långt han förmådde, förekomma den. Han hade
aldrig veterligen visat någon falsk sjelfkänsla, som blottar
flärden hos de små karaktererna. Sin sanna styrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
