- Project Runeberg -  Götiska förbundet och dess hufvudmän / Götiska förbundet. Erik Gustaf Geijer /
290

(1878) [MARC] Author: Rudolf Hjärne
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

290

heten, utom allt tvifvel medfödd, ytterligare ökats, för
att dölja en nästan jungfralig blygsamhet eller rent af
blyghet. Sådan var den bekante lagstiftaren och fram-
tidsmannen Johan Gabriel Richert. Han var en af
vårt lands ypperste män vid denna tid. Rikt utrustad
af naturen, både till kropp och själ, hade han odlat
sina förståndsförmögenheter så, att han var lika klar-
synt, snabbtänkt och skarpsinnig, som kunskapsrik.
Under sitt stora lagstiftningsarbete hade han ännu tid
att med en otrolig hastighet och säkerhet i uppfattning
tillegna sig hufvudinnehållet i tidehvarfvets vigtigare
alster inom skilda kunskapsarters områden. Och så
känslig var han för intelligenta föremål, att den, som
rätt kände honom, kunde, genom att plötsligen inleda
ett samtal derom, snart sagdt ögonblickligen förjaga
den djupa, äfven för hans närmaste omgifning plåg-
samma förstämning, hvari han stundom, utan synbar
orsak, försönk. Han iakttog härunder tystnad och väckte
obehag endast genom sina djupa suckar och samman-
knäppta händer. Hans själ våndades af dolda qval.
Denna förstämning hade otvifvelaktigt sin rot i den
inre eld, som stundom synes vilja förtära dessa rikt
begåfvade naturer, som vi kalla: snillen. Att man här
hade framför sig ett lika ovanligt hjerta, som ett ovan-
ligt hufvud, blef snart klart för den, som någon tid
hörde till hans umgänge. Också var han mera män-
niskoälskande och ömsint, ja, blödig än man af hans
stolta uppsyn och hållning skulle kunnat tro.

Med dessa egenskaper förenade Richert en fasthet
i karakter och grundsatser, som gjorde honom, om nå-
gon, till en man för sig. Med afseende på val af
lefnadsyrke .sade han sig aldrig hafva vacklat. Den
juridiska banan låg redan från begynnelsen för honom
klar och bestämd. Allt hvad han studerat, hade han
hänfört till detta mål. Behagade honom någon yngre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:11:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gotforbund/1/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free