Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
vänskap; vi äro gamla vänner." Under hela detta
sumtal, säger Geijer i bref till sin hustru, var "kungen
till utseende, blick, gester och vältalighet verkligen stor
och hänförande." Brefvet slutar med dessa ord: "Gud
välsigne honom!’
Under nämda Riksdags lopp tillböds Geijer genom
kronprinsen -— som det sades, på dåvarande statsrådets
enträgna uppmaning — en statsrådstaburett, men han
undanbad sig den, dels för att blifva oberoende vid
uttalandet af sin öfvertygelse, dels ock, emedan han i
sin närvarande ställning ansåg sig bättre kunna gagna
sitt land och sin kung. Möjligen ville han derjämte
förekomma den säkerligen från hans motståndare ej
uteblifna förebråelsen, att han med sitt politiska ’affall
äfven åsyftat tillfredsställandet af en vanlig politisk äre-
lystnad.
Carl Johan, som var konung ej blott till namnet,
utan hade äfven en konungslig själ och ett yttre skick,
en gestalt, som anstod en konung, synes alltså vetat
att tillbörligt uppskatta Geijer. Sådana personligheter
blifva sällan rätt förstådda, utom af hvarandra. Den
ömsesidiga högaktning, som vuxit upp på en slik grund,
är ej lätt bruten. Den bröts ej heller.
Från en konung på en verldslig tron må vi öfver-
gå till en konung i blotta andens verld. Redan hans
anblick tilldrog sig ovilkorligen uppmärksamhet. Hans
resliga gestalt, hans hållning full af värdighet och stolt-
het, hans högburna hufvud med silfverhvitt, något böl-
jande hår, hög hjessa, stora, klara, milda, blå ögon,
som på en gång lyste och värmde, kindernas högröda,
ofta skiftande färg, — hvem stannar ej, för att be-
trakta en sådan man? Om tillvaron af en ovanlig in-
telligens kunde man ej misstaga sig, men såg man
närmare efter, så misstänkte man, att den yttre stolt-
Götiska Förbundet. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>