Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
öfvad var den ock det sista han drömde om. Ännu
under Julhelgen, några månader före sin död, kompo-
nerade han musik. "Jag har i Jul" skrifver han i
bref af den 12 Jan. 1847, "skrifvit en romans, en
duett för sång och slutligen en hel ny violin-qvartett.’
Men Geijer hade som andra ej blott en hand med
fem fingrar, utan två händer med tio. Ur inemot lika
många synpunkter har jag ämnat skärskåda honom.
Jag började med ett utkast till teckning af män-
niskan Geijer, emedan hon utgjorde den sammanhål-
lande enheten i mångfalden af hans rikt utrustade
andes i deras förening ovanliga egenskaper. Hon har
ock följt oss öfverallt och skall följa oss till slutet.
Jag har äfven tecknat musikern, skalden, häfdateck-
naren och den politiske mannen. Ännu återstå alltså
några synpunkter, ur hvilka Geijer måste betraktas.
De äro ej de minst märkliga.
Så hafva vi en ganska rik efterskörd att göra
på det skönas område, ty Geijer var en född skön-
hetsdyrkare. Ingen af det skönas hufvudformer var
honom främmande eller likgiltig. I en och annan var
han, som vi hört, mästare, ehuru må hända mera af
naturen, än genom en ihärdigt förvärfvad konstskicklighet.
Föresatsen dref honom här ej till arbetet, utan ett natur-
ligt själsbehof till nöjet. Sedan vi kastat en blick på
vältalaren, vilja vi derföre något sysselsätta oss med
konstälskaren, konstidkaren, konstdomaren. De tre ut-
göra här ett; de äro förenade som grund och följd.
Tänkaren Geijer kan icke heller lemnas ur sigte,
så mycket mindre, som vi der hafva att göra med
det innersta af hans väsende. Men den vetenskapliga
behandlingen deraf öfverlemna vi åt den lärde mannen
på den akademiska lärostolen. Filosofien som veten-
skap är också minst tillgänglig för mängden, men
tänka kan och bör hvarje människa, äfven den olär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
