Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
skymma hufvudsaken eller de idéella förtjensterna. Hvad
Geijer tänkte om det väsentliga hos Thorild, — derom
få vi en antydning i bref till Atterbom den 26 Mars
1820. I Thorildiana,’ säger han, "har jag nu hunnit
att få tryckta memorialerna till konungen och folket
vid 1786 års riksdag, hvilka författaren sedermera ut-
gaf 1792 under titel "Allmänna förståndets frihet". Jag
utgifver dem nu i deras ursprungliga gestalt. De ha
gjort mig ett otroligt nöje, och äro i det hela en in-
spirerad hymn öfver ljusets gudomlighet. Utan tvifvel
väntade han sig för mycket af blotta upplysningen, af
kunskapen, som alltid är — kunskapen både på godt
och på ondt. Men en kristallklarare, guldrenare en-
thusiasm har man svårt att finna. Det är utan all
fråga den första prosa, som någonsin på svenska blifvit
skrifven. I språket — ren musik och metallklang.
Då Geijer sommaren 1819 i Vermland +) grep sig
an med teckningen af den tillämnade bilden af Thorild,
var han så upptagen af egna spekulationer i religion
och filosofi, att han begagnar tillfället att i båda af-
lägga sin "trosbekännelse". Sjelf har han sedermera
kallat det en "förlöpning”. Det blef endast en stor-
artad inledning till Thorild, hvilken han först mot
slutet uppnår. Här bestämmer han hans plats bland
det förflutna ’tidehvarfvets öfvergångsnaturer. De kallas
"estetiska panteister" och förebåda i känslan ett nytt
tankeutvecklingens tidehvarf. De äro fulla af snille,
känsla och eld. Thorild har, enligt Geijer, förebådat
Schelling ++).
Under framställningen af sina åsigter i nämda
inledning riktar han liksom i förbigående ett par an-
”) Företal till Thorild, der han nämner, att "arbetet är bland
skogarne och på bergen i det på naturskönheter så rika Vermland
skrifvet, nästan helt och hållet under fri himmel.”
"") Jfr Ax. Nybleus och G. Ljunggreus förut anförda arbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
