Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
liar den icke tillkommit fore 1552. Wisby sjörätt,
hvilken blifvit af köpmän och skeppare i nämnde siad
sammanskrifven, visar sig vara till sina särskilda delar
lånad från författningar i Lybeck, Flandern och
Amsterdam, men den tillvann sig tidigt både in- och utrikes
stort anseende och blef äfven annorstädes antagen.
Gutiiiska urkunder: Guta Lag, Gula Saga och
Gotlands Runinskrifter språkligt behandlade. Akademisk
afhandling i oktavformat af C. Säve, Stockholm 1859.
Dessa urkunder, som af nämnde författare blifvit med
en sakrik inledning utgifna, innehålla texten af Gotlands
landslag och saga samt en kritisk behandling af
delsammas många runinskrifter. Denne författare antager,
att Gotlandslagen snarare kan sältas före än efter år
1200, och att sagan är något sednare skrifven. Vi
anse oss icke böra i detta afseende uttala någon egen
mening, men vi vilja blot t nämna, det vi förmoda, att
Gotland måste långt före sistnämnda år haft en
slad-gad författning, om också icke skrifven, samt atl sagan
måste länge bibehållit sig genom muntlig öfverlemning,
om den nemligen blifvit så sent upptecknad.
En pergamentskodex i folioformat, hvilken tillhört
Gråbrödernas kloster i Wisby, förvaras på kongliga
biblioteket i Stockholm. Första delen af denna
handskrift utgöres af ett kalendarium, hvari bröderne och
deras välgörare, som blifvit jemte dem begrafna, äro
antecknade; andra delen är en krönika, hvilken
slräc-ker sig ifrån år (i 7 till 1525. Den första delen, som
börjades kort före medlet af fjortonde och
fortsattes till början af sextonde seklet, innehåller många
konsthistoriska upplysningar i afseende på klostrets
kyrka och dessutom några reni historiska uppgifter. Detta
1*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
