- On this page / på denna sida
- Fjärde brevet
- On this page / på denna sida
- Fjärde brevet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANNARNA
63
Fjionom därefter, så är jag övertygad om, att han blivit en I
bra karl och en utmärkt man, som hade gjort sin familj
heder. Men hans lärare — en man av sträv och oböjlig
|$garaktär — och ännu mer hans mor tycktes ha föresatt
| sig att blott med våld kuva hans vilda sinne.
Ma chére mére anade emellertid ej, på vilken farlig
väg Bruno befann sig, och jag vet icke att jag i min livstid
I fruktat för något så mycket, som för att hon skulle
upptäcka det — hon, så stolt, så ömtålig om hedern, så sträng
i grundsatser och i hela sitt moraliska liv. Även Bruno
hade stolthet och hederskänsla, han var obeskrivligt mån
om moderns gillande, men hans häftiga passioner och
oförmågan att styra dem drogo honom jämt in i brottsliga
handlingar.
Dock kom nu en period, då jag hoppades, att Bruno
var för alltid återvänd från sina förvillelser. Själv sade
han mig att så var. Att han även nu hade hemliga och vida
större utgifter än han bort ha, märkte jag likväl snart.
Han anlitade mig mer än en gång och jag lämnade honom
vad jag kunde, men en dag begärde han en så stor
penningsumma, att jag förvånad och harmsen nekade honom
den (kunde ej heller göra annat) och förebrådde honom
hans slöseri. Bruno teg, men skar tänderna och lämnade
mig. Detta var den sista dagen av vårt dåvarande vistande
i hemmet. Dagen därpå skulle vi båda avresa, han till
akademien, jag till S*. På förmiddagen red Bruno till
staden för att taga avsked av de gamla Dahls och av sin
lilla fästmö, som han kallade Serena. Först till aftonen
väntades han tillbaka.
Strax efter middagen angav bokhållaren med stor
bestörtning, att en betydlig penningsumma, som han om
morgonen hade haft på kontoret, var borta, och att han
i lSte misstänka en hustjuv, då ingen, utom en person,
ycket bekant inom huset, kunde veta var han brukade ha
pengar inlagda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
