- On this page / på denna sida
- Sjunde brevet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SJUNDE BREVET.
Rosenvik d. 16 juli.
I går började Serena och jag våra sångövningar. Kl.
tio på förmiddagen dansade en liten vacker, brun häst,
med en lätt och behaglig börda, fram till min port. En
tung kalesch, antik som dess ägare, rullade i amasonens
spår med patriarkerna. Jag var glad att hos mig få se
det vördnadsvärda paret, lycklig att få emottaga och
behålla Serena, som, livad av ritten och av morgonens
skönhet, redan syntes andas ett friskare liv.
Jag hade i ordning en liten frukost, och mina ägg, mitt
färska smör, min skummande choklad blevo ej litet
prisade. Sedan de goda gamla frukosterat och tagit en
översikt av Rosenvik, reste de, och jag behöll Serena för
hela dagen. Jag bad och pockade på, att man ej skulle
sända efter henne förrän kl. nio om aftonen, och det
lovades mig. De goda morföräldrarna omfamnade ömt
sin älskling, som under tusen behagliga omsorger följde
dem åter till vagnen.
Sen hade vi en sångtimme. Serena har en svag men
ren altröst. Det plågade mig att kalla Serena fröken. Hon
är ett av dessa väsen, som jag känner ett ovillkorligt
begär att tilltala med det behagliga ordet du. Jag bad att
få säga det till henne och tillbjöd henne att kalla mig tant
(detta är dock den ledsammaste titel jag vet), eftersom
min högre ålder ändå fordrade litet respekt. Serena
vägrade skrattande att vörda mig för min ålders skull och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 05:15:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/grannarn/0109.html
