- Project Runeberg -  Grannarna /
119

(1927) [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

- On this page / på denna sida - Åttonde brevet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRANNARNA 119

de gamla, men gav slutligen efter för allas böner, och jag
får fjorton glädjedagar till!

Emellan Jane-Marie och mig är allt harmoni åter. Det
roar mig alltid att tala med henne, och hennes
musikaliska talang är verkligen ovanlig. Jag tycker även, att hon
är mycket hyggligare, sedan Ebba rest. Det är med vissa
människor som med vissa tyger. Var för sig kunna de
vara bra, men komma de tillsammans, så sticka de ut
varandra och förlora ömsesidigt till färgen. Verklig
förtjänst har Jane-Marie, som hustru, och hon och
Jean-Jacques äro förträffligt nöjda med varandra.

Hittills har jag givit dig bara solsken; nu kommer ett
moln. Det heter Bruno. Bruno har ofta varit här om
aftnarna. Jag vet ej hur det kommer sig, men jag blir ängslig
när han kommer; han är så dyster och sluten. Denna
underliga människa övar dock ett hemligt inflytande på
oss alla. Jag fruktar, att Serena känner detta djupare än
jag ville, ehuru jag ej med visshet kan säga det. Bruno
däremot synes mig tydligen intagen av henne. Serena är
god och vänlig mot honom, men så är hon även mot
Stellan, och mot vem överhuvud är hon det ej? Jag
skulle dock ej tycka om någon av dessa män såsom man
för Serena. Men hellre ändå Stellan än Bruno!

Den 5 augusti.

Aha, kusin Stellan, står det så till! Vad tycker du
väl, bästa Maria, här har nu vår f. d.
äktenskapsförpaktare suttit och tält i en timmes tid om sällheten av en
väl avpassad förening, om det behag och den glädje, som
kan finnas i familjelivet? — och sedan suckar och
melankoliska miner och vinkar om, att även han skulle anse
för högsta sällhet att med en verkligt älskvärd och bildad
kvinna sätta bo i livet! Med en verkligt klok och älskvärd
maka vore alla jordiska obehag att anse såsom strömoln,
vilka flyktigt synas på en klar himmel och snart försvinna^

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:15:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grannarn/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free