Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Om Sala Stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Sala Stad. 185
Kong Carl den ElV’fte har på denna tunna farit
I Salbärgs Grufwa ned, der ingen förr har varit,
Som Krono burit har och Scepter i sin hand
Och Himlen hafver sändt at styra folk och land,
Han, som vår välfärd är och Sverjes bästa glädje,
På et så skröpligt träd och en osäker kedje
I Silfver-Grufvan ned med Grefwe Wrede for,
Som med sitt svåra djup hotar den vida jord,
Han öfverfor all rum, besåg der ett och annat
Och intet har förr än på sidsta botnen stannat:
Där offar Han sin GUD en ödmjuk bön och tack,
Där ock bärgsmännernes lyckönskan Sjelfver drack.
Förtror sig se’n igen på denna länck och bräder
Med lycksam återfärd och från de orter träder
Så har GUD Smordan sin på denna vägen skött,
At Han sin fot ej har mot sten el” klippa stött (q)
Högstsalig Kon. Fredric den TI:stes Herr Broder, Landt-
Grefwe Wilhelm af Hessen etc. for äfwenwäl neder i Grufwan
(q) Häröfwer blefwo Medailler både af Guld och Silfwer slagne:
På ena sidan stod Konungens bild: Rundt omkring: Rex comitante Com.
F. Wrede C. M. P. in argenti fod. se demisit Anno MDCLXXXVIId. XIII
Aug. På andra sidan war Grufwan aftagen och en tunna i nederfarten/
med denna öfwerskrift: Perlustrat viscera terra (v. Brenn. Theff. num.
Benzelst de re metall. p. 42). Vid samma tilfälle blefwo ätwen föl-
jande verser författade/ som lära warit ärnade til skriften på tunnan:
Den Ell’tte Konung CARL, en stor och väldig Konung,
Som styr sit trogna folk med mild och nådig hand,
Som med en rättvis hägn dra’r omsorg om sit land,
Han for på detta trä til jordens djupa våning.
Hans Majestät’, som ej har låtit sig förtryta,
At fråga efter, hur’ en fattig bonde mår,
Han vill ock gärna se, hur sig en Bärgsman står,
Och huru de sit bröd ur hårda bärget bryta.
Förr skal det skarpa bärg bli mjukt, förr vatnet hårdna,
Förr Solen trottna op, at mäta tider af,
Förr verldens stora kropp förfalla i sin graf,
Än vi sku glömma bort vår milda Kongs omvårdnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
