Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Patron talte med mig i dag.
— Gjorde han?
— Han hade hört talas om ditt spel, sa’ han, och han
ville gerna höra dig.
— Ville han?
— Du kunde just ta’ fioln och gå ner till bruket i qväll.
Simon svarade icke, utan gick tyst bredvid modren.
Gumman bröt tystnaden och sade: — Går du, Simon?
— Jag spelar inte till dans, det vet du, mor —
svarade han.
Tigande följdes mor och son in i stugan. Dit
inkommen, började gumman att lösa upp sina båda knyten, och
med förvånade blickar såg Simon hur modren tog fram än
ett stycke ost, än en stor limpa, än ett stycke fläsk och
några sillar.
— Hvad är det, mor?
— Hå, jag ville att du skulle ha ett godt mål på
helgdagsafton.
— Hvem har gifvit dig allt det der?
— Jag har fått det vid bruket.
Gumman vände sitt ansigte från Simon.
— Af hvem? |
Greta svarade icke, utan började ifrigt att syssla med
skaffningen. Simon gick nära till henne, men såg ned.
— Det är länge sen, jag förtjente en skilling — sade han.
— Hå, inte så länge sen.
— Stackars mor! — Simon drog en djup suck.
— Det går ingen nöd på mig, kära gosse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
