Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Öfverblick af elektricitetslärans utveckling och förnämsta satser. De elektriska enheterna - 19. De absoluta mekaniska enheterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ABSOLUTA MÅTTSYSTEM. 15
allmännare vunnit insteg och i flera länder äro lagligen
fast-stälda samt för vetenskapliga undersökningar allmänt
begagnade, är det naturligt att äfven för andra storheters uppmätning
göra bruk af enheter, som med de förstnämda stå i sådant
sammanhang, att äfven de blifva så vidt möjligt oberoende af
godtycket och därför kunna påräkna allmännare tillämpning*
och fortfarande bestånd. Det var först Gauss och Weber i
Göttingen, som för de jordmagnetiska forskningar, till hvilka
de voro upphofsman, försökte införa ett sådant absolut
måttsystem, vid hvilka såsom fundamentala enheter användes
millimetern, massan af l milligram (vigtsenheten således -
milligram*) och sekunden. Ett stort vetenskapligt engelskt
samfund, "British Association", föreslog ett annat system, där*i
stället centimetern, massan af ett gram och sekunden äro de
fundamentala enheterna, och hvilket på grund deraf betecknas
med (7.-Gr.-S.-systemet. Detta godkändes i hufvudsak af den
internationela elektricitetskongress, som år 1881 vid den i Paris
anordnade första stora elektricitetsutställningen sammanträdde,
och de då bestämda enheterna äro numera öfverallt gällande.
Det gifves emellertid två omständigheter, å hvilka vi redan
nu vilja fästa uppmärksamheten. Till en början bör nämnas,
att systemet C.-G.-S. egentligen omfattar två i elektriskt
hänseende väsentligt olika måttsystem, nämligen det elektrostatiska
och det elektromagnetiska, och att det är det sistnämda, hvilket
ligger till grund för de vid elektricitetens praktiska uppmätning
godkända enheterna. Vi förstå också alltid i det följande, nar
icke annorlunda uttryckligen tillkännagifves, med (7.-6r.-/S.-sy s
temet uteslutande det elektromagnetiska systemet af detta namn.
Vidare är det att iakttaga, att de elektriska enheter, som
tillhöra detta system, endast tjena såsom grundval för de i
verkligheten använda enheternas bestämning, men icke omedelbart
för mätningen, enär de äro antingen för små eller för stora för
detta ändamål. Man har därför fastställt särskilda praktiska
enheter, hvilka äro multiplar eller bråkdelar af de absoluta och
hvilka man gifvit namn efter de berömda vetenskapsmän, som
elektricitetsläran förnämligast har att tacka för sin utveckling.
19. De absoluta mekaniska enheterna. - Då vi nu
något närmare skola taga i betraktande det absoluta
måttsystemet C.-G.-S., böra vi till en början omnämna de mekaniken
och den allmänna fysiken tillhörande enheterna. De äro
förnämligast:
*) g betecknar här som vanligt accelerationen vid fritt fall i
lufttomt rum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
