Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Galvaniska staplar. Accumulatorer. Termoelektriska staplar - 79. Modifikationer af Bunsens element
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODIFIKATIONER AP BUNSENS ELEMENT. 121
bruk af två delar salpetersyra med sp. vigt 1,36 och 5 delar
svafvelsyra med sp. vigt 1,45. För besparings skull kan man
taga ännu mera svafvelsyra i stället för salpetersyra, t. ex. en
blandning af koncentrerad svafvelsyra och -J^ till ^ salpetersyra.
I Tyskland har man begagnat flera olika anordningar för
Bunsens element. Fig. 62 visar detta såsom det af Stöhrer
konstruerats. I ett glaskärl är den ihåliga kolcylindern
nedsatt, däruti står lercylindern och i denna zinken, hvars
genomskärning är korsformig. Kring kolcylinderns öfre del är lagd
en grof metallring, hvilken är starkt fernissad på de ställen,
där den ligger intill kolet, så att den icke bidrager till
strömmens ledning. Den är vid a försedd med fyrkantig utböjning,
som upptager änden af ledningstråden till nästa element. Y id
zinkstycket är en sådan ledningstråd af koppar anbragt. Den
slutar med en liten skifva p, äfven af koppar, hvilken tryckes
mot kolcylindern medelst en skruf r. Det är vid
beröringsstället mellan skifvan p och kolet, som strömmen öfverföres
från detta.
Bunsens element har nära nog lika stor elektromotorisk
kraft som Groves, nämligen 1,9 volt, men dess inre motstånd
är vanligen något större än dettas, ehuru mindre än vid
Daniells stapel. Det är mindre kostsamt än Groves element, men
har för öfrigt samma olägenheter. Emellertid gör man ännu
någon gång bruk däraf, då man vill frambringa en stark galvanisk
ström. Innan man lärt sig att åstadkomma starka elektriska
strömmar genom maskiner, begagnade man Bunsens stapel för
att erhålla elektriskt ljus. Sålunda alstrades förr den elektriska
solen vid operan i Paris af 60 dylika element.
TO. Modifikationer af Bunsens element. - De
olägenheter, som åtfölja användandet af Bunsens stapel och
hvilka i synnerhet härröra af salpetersyran, hafva föranledt
flera modifikationer af densamma. Poggendorff äfvensom
Bunsen själf har infört en sådan genom att ersätta salpetersyran
med en kromsyrelösning. Denna vätska bildades af 12
vigtsdelar surt kromsyradt kali (kaliumbikromat), 25 delar
svafvel-syrehydrat samt 100 till 150 delar vatten. En annan ännu
verksammare lösning har Bunsen senare angifvit; vi hafva redan
i § 73 omtalat densamma i fråga om staplar med blott en
vätska. Man kan nämligen, enär den nyssnämnda vätskan icke
angriper zinken mera än hvad svafvelsyran gör det, borttaga
lercellen och göra bruk af en enda vätska eller rättare sagdt
en blandning af tvenne sådana.
I de flesta fall begagnar man sig i praktiken af
kaliumbikromat i stället för salpetersyra kring kolet i Bunsens stapel.
En fransk ingeniör, Delval, har anstalt jämförande försök mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
