- Project Runeberg -  Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar /
145

(1893) [MARC] Author: Gustaf Robert Dahlander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Galvaniska staplar. Accumulatorer. Termoelektriska staplar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SEKUNDÄRA STAPLAR. 145

bilda en mycket syrerik förening, nämligen bly superoxid. Planté*)
bildade elementen till sin sekundära stapel på det sätt, att två
blyskifvor, hvilka genom gummiband höllos på lika afstånd från
hvarandra, hoprullades i spiral samt nedsattes i ett cylindriskt
kärl af glas eller guttaperka, hvilket innehöll svafvelsyra,
utspädd med tio gånger sin volym vatten. Kärlet täcktes med
ett lock, i hvilket en öppning var anbragt för att lemna de
utvecklade gaserna tillfälle att bortgå. De båda blyskifvorna
sattes i förbindelse med poltrådarne, hvarigenom strömmen från
den galvaniska stapeln fördes till det sekundära elementet. For
dettas laddning erfordras en galvanisk stapel af två eller tre
element. Förloppet vid laddning och urladdning är enligt
Plantés åsigt följande: Vid strömmens gång genom det sekundära
elementet betäckes den positiva blyskifvan med ett lager af
blysuperoxid, och dess yta blifver brun; den negativa skifvan
betäckes med ett lager af vätgas, genom hvilken där befintlig
oxid reduceras till metalliskt bly. Laddningen är fullbordad,
när syrgasblåsor börja bortgå från den förstnämnda ytan.
Afbryter man sedermera ledningen från den galvaniska stapeln
och i stället förenar det sekundära elementets poltrådar
sinsemellan, sker urladdning, hvarvid vätet på den negativa
blyskifvan förenar sig med syre, som afskiljer sig från
blysuper-oxiden på den positiva skifvan; därefter oxideras äfven blyet.
Dessutom bildas blysulfat. Den elektromotoriska kraften hos
ett sådant element kan till en början uppgå till nära en och
en half gång den vid ett Bunsens element, men aftager i den
mån urladdningen försiggår.

Urladdningen af det sekundära elementet eger rum med
olika hastighet, allt efter det motstånd, som är infördt i
slut-ningskedjan. Ar detta stort sker urladdningerT långsamt, men
däremot hastigt vid ringa motstånd. När urladdningen synes
fullbordad, kan man likväl, efter att elementet några minuter
varit i hvila, åter erhålla en ehuru svagare urladdning däraf
och så vidare, tills apparaten slutligen fullständigt upphör att
verka. Den behöfver sedan ånyo laddas medelst en annan
elektricitetskälla för att kunna användas.

Det bör anmärkas, att ett sekundärt element vinner i styrka
genom att ofta laddas och urladdas. Till en början under
pre-pareringen bör laddningen ske i omvexlande riktningar, men
sedermera alltid i samma riktning, så att den galvaniska
stapelns positiva pol alltid förenas med samma blyskifva i det
sekundära elementet.

*) Om det sätt, på hvilket Planté går till väga vid bildandet af sin
stapel, se hans »Recherches sur rÉlectricité», 1879, äfvensom Hoppe: »Die
Accu-mnlatoren fiir Elektricität», p. 101.

Electriciteten. 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:16:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grdahlel/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free