Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Galvaniska staplar. Accumulatorer. Termoelektriska staplar - 110. Vilkor för hög verkningsgrad vid termo-elektriska staplar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180 TEKMO-ELEKTEISKA STAPLAR.
kylning af de icke upphettade fogarne och till elementens
förening sinsemellan. För sistnämnda ändamål är hvarje
kopparremsa medelst en fastlödd kort tråd förenad med foten af det
till nästa element hörande nickelröret.
Upperiborn har anställt försök med Gulchers nu beskrifna
stapel. Redan 11 minuter efter gaslågornas tandning hade
största elektromotoriska kraften uppnåtts, men den sjönk kort
därefter och höll sig sedermera konstant 3,6 volt, motsvarande
en gasförbrukning af vid pass 250 liter per timme. Inre
motståndet var då omkring 0,46 ohm. Gasförbrukningen per
watttimme var 30,4 liter, när inre och yttre motstånden voro lika.
Detta är mera, än hvad man i allmänhet kan erhålla med
termoelektriska staplar. För jämförelses skull må nämnas, att vid en
gasmotor, som drifver en dynamomaskin, erfordras under
gynsamma förhållanden blott l liter per watt-timme.
11O. Vilkor för hög verkningsgrad yid
termoelektriska staplar. - Oaktadt många försök att förbättra
de termo-elektriska staplarne, så att de med fördel skulle kunna
användas för tekniska ändamål äfven vid de tillfällen, när en
betydande effekt erfordras, har man icke hunnit långt i detta
hänseende, såsom ock framgår af nyss lemnade uppgifter. Någon
gång använder man dem för galvanoplastiska arbeten, för helt
små elektromotorer, sådana som inom tandläkareyrket
begagnas, å fysiska och kemiska laboratorier och dylikt, där blott
en ringa effekt tages i anspråk och där man således icke-
behöfver fästa synnerligt afseende vid den större eller mindre
verkningsgraden hos apparaten. Men man kan med skäl fråga,
huruvida icke någon möjlighet förefinnes att konstruera
termoelektriska staplar, som på ekonomiskt sätt tillgodogjorde
värmet vid den direkta förvandling till elektricitet, som vid dem
försiggår, så att man kunde tillämpa samma metod äfven vid
elektricitetens användande i stor skala. Vi skola nu anföra
några undersökningar, som belysa denna fråga och gifva en
antydan om orsaken till den ringa effekt, man med de
termo-elektriska apparaterna hittills erhållit.
En bekant engelsk fysiker, lord Rayleigh, har meddelat
British Association resultaten af sina forskningar, angående den
verkan man kan erhålla med termo-elektriska staplar. Af hans
undersökningar framgår, att orsaken till den ringa effekten vid
dessa apparater förnämligast är att värmet lätt genom ledning
öfverföres från de varma till de kalla fogytorna. Genom
beräkning har Hayleigh funnit, att förhållandet mellan den
elektriska energi, som stapeln frambringar, och den värmemängd,
som genom ledning går förlorad, icke beror af de absoluta
värdena å de termo-elektriska elementstängernas tvärskärning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
