Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Dynamo-maskiner för likriktad ström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196 DYNAMO-MASKINER MED LIKRIKTAD STRÖM.
att dess axel blifver vinkelrät med kraftlinierna i fältet,
åverkas den af ett vridningsmoment HYi, allt i absoluta enheter.
Stenger har begagnat sig häraf för konstruktionen af ett
instrument, hvarmed ett magnetiskt fält kan undersökas. En liten
trådrulle är upphängd på två vertikala, nära hvarandra varande
fina platinatrådar: ’’bifilar-upphängning", sådan som användes
vid vissa magnetiska experiment. Genom platinatrådarne föres
strömmen till rullen, som är upphängd på så sätt, att
spiralernas plan blifva vertikala och parallela med fältets kraftlinier,
som vi antaga vara horisontala. En liten spegel är fast under
rullen och med tillhjälp af tub och skala afläses den
afviknings-vinkel ef, som uppstår vid strömmens genomgång. Betecknar
Q momentet hos det vid bifilar-upphängningen verksamma
kraftparet, bestämmes H af formeln
Q tång c,
-n - :F^
JLI
Momentet Q kan bestämmas genom att iakttaga tiden
för en enkel svängning, när trådrullen aflägsnas ur sitt
jänm-vigtsläge, samt ur systemets tröghetsmoment T i afseende å
rotationsaxeln, ty man har
där T erhålles genom försök på ett sätt, analogt med det man
använder vid magnetiska moments bestämning*).
K. Ångström har för samma ändamål men på helt annat
sätt begagnat sig af den verkan en i ett enformigt magnetiskt
fält anbragt trådspiral röner. Han motväger nämligen den
uppkommande sträfvan till vridning genom belastning af en
hafstång och beräknar på grund däraf H. Fig 105 visar från
två sidor det af honom konstruerade instrumentet, hvilket är
afbildadt i vid pass -| skala. AB är en vågbalans, som hvilar
på två eggar F1 och F, fastsatta vid röret CD. Detta
uppbär vid sin ena ände en ebonitrulle E, hvarpå två lager af väl
isolerad koppartråd äro upplindade. Den elektriska strömmen
föres från polskrufvarne O och P till E genom den fina
ledningen J£, som icke utöfvar något hinder för vågbalansens
rörelse. För att kunna reglera vågens känslighet finnes en
motvigt F. Medelst en "ryttare" N kan den graderade
våg-armen belastas. H är en regleringsskruf samt LM en
arre-teringsinrättning.
Vid användandet inställes instrumentet så, att vågarmens
rotationsaxel är riktad vinkelrätt mot kraftlinierna. Man öfver-
*) Se t. ex. författarens Lärobok i Fysik, p. 657.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
