Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Dynamo-maskiner för likriktad ström. (Fortsättning.) - 147. Potentialens fördelning i kollektorn till en dynamo-maskin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POTENTIALENS FÖRDELNING I KOLLEKTORN TILL EN DYNAMOS. 261
dunklare om antalet lampor ökas. Gör man återigen bruk af
en shunt-dynamo, komma de återstående lamporna att allt mer
tilltaga i glans och utsättas för att brännas. Däremot kan*
man vid en compound-dynamo utsläcka flera af lamporna utan
att det märkbart inverkar på de öfriga. - Jämväl vid
anläggningar för kraftens fördelning från en centralanstalt äro
com-pound-dynamos af stort värde. - Fig. 158 lemnar enligt samma
grunder, som tillämpas i båda nyssnämnda fall en grafisk
framställning af compound-dynamons egenskaper. Abscisflorna
angifva det yttre motståndet samt ordinatorna potentialskilnaden e,
strömstyrkan i± i yttre ledningen och elektromagneternas
serieledning, iB i deras shuntledning samt i4 i induktorn äfvensom
verkningsgraden s och yttre energien eil9 allt vid maskinens
normala hastighet. Man ser af figuren, att såväl e som K äro
nära konstanta, hvaremot i± och i^e hastigt aftaga vid växande
yttre motstånd.
147. Potentialens fördelning i kollektorn till en
dynamo-maskin. - Vi skola nu redogöra för åtskilliga
ex-perimentela metoder i afsende å dynamo-maskiners
undersökning och skola därvid till en början taga i betraktande, huru
potentialen är fördelad uti kollek torn. En sådan undersökning
är af gagn för att pröfva, huru
induktorn verkar i maskinen. Fig. 159 ____
antyder, huru man vid försöket kan
gå till väga. Två borstar eller
fjädrar af metall sättas i förening
med hvar sin af två närgränsande
stänger eller lameller af kollektorn.
Från borstarne gå ledningar till en
voltmeters eller
torsionsgalvano-meters polskrufvar. De vanligen
använda borstarne äro däremot
borttagna, och elektromagneterna
underhållas genom en stapel, accumulator
eller annan konstant elektricitetskälla. Yid induktorns rotation
kommer jämväl den på samma axel anbragta kollektorn i
rotation, och en potentialskilnad gifver sig tillkänna, hvilken är
konstant vid oförändradt läge hos borstarne, men som förändras
med dessas läge. Undersökes sålunda potentialskilnaden mellan
två närbelägna lameller, visar det sig, att den är nära noll vid
de vanliga borstarnes normala lägen, hvilka bestämmas af den
neutralpunkterna sammanbindande linien samt hastigt ökas mot
polerna. Den är dock störst å Ömse sidor om dessa. Fig. 160
lemnar begrepp om denna fördelning under normala
torhållanden. Här uttrycka abscissorna borstarnes vinkelafstånd från
FJG. 159.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
