Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Dynamo-maskiner för likriktad ström. (Fortsättning.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268 DYNAMO-MASKINER MED LIKRIKTAD STRÖM.
ställer, äfvensom att borstarnes ställning inverkar på läget af
järnringens poler.
Äfven vid truminduktorer uppstå företeelser, likartade med
dem vi nu omtalat, men icke så tydligt framträdande.
Den förändring det magnetiska fältet i dynamo-maskiner
lider genom induktorn på sätt kraftliniernas och
neutralpunkternas nu omtalade förskjutning visar, är tillräcklig att förklara
neutralliniernas vridning och det försprång man måste gifva
borstarne (jämför § 143, p. 254). Man har försökt förklara
detta genom att det erfordras en viss tid för att magnetismen
hos induktorns järnkärna skall afgifvas, hvilket i själfva verket
äfven hos järnkärnans poler åstadkommo en förskjutning i
rörelsens riktning, så att de icke kommo midt framför magnetpolerna.
Numera har man dock öfvergifvit detta förklaringssätt. Mot
detta talar det faktum, att vid maskiner, där ingen järnkärna
finnes, likväl en sådan förskjutning uppstår. Utan tvifvel
härrör denna af det inflytande den i induktorns trådspiraler alstrade
strömmen utöfvar, hvilken, i fall en järnkärna finnes, hos denna
åstadkommer en magnetism, vinkelrätt mot den af
elektromagneterna frambragta. I alla händelser kan man förminska
förskjutningen genom att använda elektromagneter, hvilkas
tråd-lindnings magnetiserande kraft är mycket stor i jämförelse med
induktorns. Äfven bör induktorn innehålla så pass mycket
järn, att detta icke blifver nära mättadt med magnetism, ens
vid maskinens fulla verksamhet. Ty i annat fall ega betydande
förändringar i nämnda förskjutningar rum, så snart strömstyrkan
förändras. Gnistbildningen vid borstarne blifver i samband
härmed så mycket mindre, ju kraftigare fältmagneterna äro i
jämförelse med induktorn och ju mera järn, som i denna
begagnas. Man kan såsom allmän regel anföra, att alla orsaker,
som förminska förskjutningen af neutralpunkterna, äfven gifva
dessa ett mera stabilt läge och därigenom också förminska
gnist-bildningen.
I samband med hvad nu blifvit anfördt, rörande det
inflytande induktorn utöfvar på det magnetiska fältet, bor näm
nas, att om vid en serie-dynamo maximum af elektromotorisk
kraft blifvit uppnådt, därefter vid stigande strömstyrka en
märkbar försvagning af den elektromotoriska kraften eger rum.
Vi skola något längre fram i fråga om karakteristikan till
sådana maskiner tydligare få begrepp härom. Man har förklarat
detta genom Själfinduktion och ömsesidig induktion hos de
särskilda trådspolarne uti induktorn, och utan tvifvel bidraga äfven
dessa i någon mån till den elektromotoriska kraftens
försvagande. Men det är en annan omständighet, som härvid är den
väsentligaste. W. Siemens har nämligen visat, att en
järnkärnas magnetiska moment i en bestämd riktning försvagas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>