Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Elektrisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376 ELEKTKISK BELYSNING.
uppmuntran. I England gjorde gasbelysningen snabbare
framsteg. Man kan räkna dess praktiska införande därstädes från
år 1803, då William Murdoch anlade ett stenkolsgasverk vid
Watts berömda fabrik i Soho. Men mot lysgasens användande
vid den enskilda och offentliga belysningen uppreste sig många
hinder, både tekniska och sociala. Gasens rening var till en
början bristfällig och dess lyskraft ringa. De alstrade
förbränningsprodukternas skadlighet försvårade äfven lysgasens
införande. Men icke nog härmed. Ljusstöparnes och
oljefabrikanternas korporationer ansågo sina intressen hotade och
skyndade att bekämpa den nya uppfinningen. Den offentliga
belysningen, för hvilken lysgasen i främsta rummet skulle vara till
gagn, var ännu vid början af detta århundrade föga
tillgodosedd. I London hade den först år 1736 blifvit regelbunden,
sedan en korporation i City tagit saken om hand och anordnat
belysning med några tusen oljelampor. Det var en tysk
äfventyrare vid namn Winzler, som fattade den djerfva planen att
belysa London med gas. Han lyckades bilda ett bolag, hvilket
år 1810 erhöll privilegium af parlamentet. Sedan Samuel
Clegg, en framstående engelsk ingeniör, erhållit ledningen af
detta företag, bragtes det till en lycklig utgång. Från den
l april 1814, då en del af London första gången belystes med
gas, kan man räkna införandet af den offentliga gasbelysningen.
Clegg uppfann flera af de metoder och apparater, hvilka
sedermera allmänt begagnats vid lysgas till verkningen. Sålunda
införde han gasens rening med kalk, förbättrade de retorter och
retortugnar, i hvilka stenkolets destillation försiggick,
konstruerade gasuren m. m. Man har i främsta rummet Clegg att
tacka för gaslysningsteknikens hastiga framsteg.
Det dröjde icke länge,o innan andra länder tillegnade sig
det nya belysningssättet. Ar 1820 upprättades i Paris denna
stads första offentliga gasverk. I Tyskland byggde ett stort
engelskt bolag, "Imperial Continental Gasassociation", år 1826
i Berlin oden första stora anstalt af detta slag. Sverige kom
senare. År 1846 infördes gasbelysningen i Göteborg och i
Stockholm år 1853. I båda dessa städer var det den enskilda
företagsamheten, som vågade det då mycket djärfva steget att
anlägga gasverk.
Under det att stearinljus- och gaslysningsindustrierna
uppblomstrade, utvidgades belysningstekniken på helt andra
områden. Oljelamporna, hvilkas konstruktion småningom
förbättrats, blefvo af vida större betydelse än förut, sedan fotogenen
nästan fullständigt utträngt andra oljor såsom lysmedel. I fråga
om den enskilda belysningen blef naturligtvis fotogenen en
mycket farlig medtäflare till .stearinljuset och i viss mån äfven
till lysgasen. Men ännu betänkligare syntes utsikterna blifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
