- Project Runeberg -  Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar /
389

(1893) [MARC] Author: Gustaf Robert Dahlander - Tema: Electricity
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Elektrisk belysning - 214. Ljusfördelningen i olika riktningar från en ljusbåge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LJUSFÖKDELNINGEN I OLIKA BIKTNINGAB, FRÅN EN LJUSBÅGE. 389

Fontaine, att man bör bestämma det afstånd, vid hvilket
ljusbågen börjar utsläckas, och inställa spetsarne på hälften af denna
längd från hvarandra.

Elihu Thomson har ådagalagt, att det gifves en viss gräns,
den kritiska ljusbåglängden, hvilken afståndet mellan
kolspet-sarne icke får understiga, ty i annat fall sjunker ljusstyrkan hastigt,
och detta åtföljes af potentialens ansenliga sänkning. Låter
man ljusbågen från en längd mindre än den kritiska längden
utsträckas genom att kolspetsarne förbrinna, blifver bågen mycket
ojämn, innan den erhållit sistnämnda längd. Men när denna
blifvit uppnådd, ökas potentialskilnaden hastigt på samma gång
ljuset blifver lifligare och stadigare (jämför § 211).

214. Ljusfördelningen i olika riktningar frän en
ljusbåge. - Vanligtvis anbringar man vid elektriska lampor
de båda kolspetsarne så, att deras medellinier sammanfalla.
Ljusstyrkan måste då tydligen blifva lika för alla riktningar,
som bilda samma vinkel med den gemensamma medellinien.
Men om man förskjuter kolspetsarne i afseende å hvarandra,
fördelas ljuset olika
åt olika håll. Om
man ställer kolen,
hvilkas tvärskärning
vi antaga vara
qvadratisk, på sätt fig.
221 antyder, så att
det undre kolets
medellinie sammanfaller
med kanten till det
öfre kolet, blifver
ljusstyrkan störst i den
med a markerade
riktningen. I
England gjorda försök
hafva visat, att om
ljusstyrkan, som
erhålles, då båda
medel-linierna sammanfalla,
betecknas med 100,
så är den vid den af fig. 221 angifna anordningen

framtill (åt o).......287

bakåt............ 38

åt sidorna..........116.

Detta förhållande kan vara af ganska stor vigt att iakttaga
vid de tillfällen, när ljusets fördelning icke behöfver ske lik-

FIG. 221.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 23:50:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grdahlel/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free