Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Elektrisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUSFÖRDELNINGEN I OLIKA RIKTNINGAR FBÅN EN LJUSBÅGE. 391
siteten, då icke någon glaskupa begagnades, samt kurvorna b
och c med kupor af opalglas eller mattslipadt g;las.
Anmärk-ningsvärdt är, att ljusintensiteten i horisontal riktning blitver
större, då någondera af glaskuporna användes, hvilket tydligen
beror på, att en del af ljuset återkastas från kuporna i alla
riktningar och därigenom förstärker den verkan, som det direkt
genom glaset gångna ljuset utöfvar. Vid dessa försök hade
den öfre kolstängen 11 och den undre 9 mm. diameter,
strömstyrkan var 9,4 ampere och potentialskilnaden 45 volt. De
FIG. 224.
vid horisontallinien OS genom ljusbågens midtpunkt O afsätta
tal 200 till 2,000 beteckna antalet normalljus.
Maximi-inten-siteten, när icke glaskupan användes, motsvarar i detta fall vid
pass 37° vinkel och är sex gånger så stor som Ijusintensiteten
i horisontal riktning. Antaga vi detta förhållande, så erhålles
af den nyss meddelade formeln S = 2 ff, hvilket resultat
öfverensstämmer med en förut af Fontaine angifven regel (§ 213).
Emedan man såsom v. Hefner-Alteneck visar får med samma
arbete vid maskinen nära samma ljusstyrka i horisontal
riktning, vare sig att man begagnar vexelströmmar eller konstanta
strömmar, men kurvans form är helt olika, på sätt figg. 222
och 223 tydligen visa, måste vexelström-maskinerna vid båg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
