- Project Runeberg -  Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar /
396

(1893) [MARC] Author: Gustaf Robert Dahlander - Tema: Electricity
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Elektrisk belysning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

396 ELEKTRISK BELYSNING.

ett glasrör, innehållande en förtunnad gasmassa, hvarigenom
elektriciteten från en Holtz’ maskin fick strömma, visade sig
utöfva ett motstånd oberoende af rörets diameter.

Äfven i fråga om potentialskilnaden mellan två punkter af
en elektrisk ström, förete gaserna väsentliga olikheter med andra
kroppar. För fasta och flytande ledare är nämnda
potentialskilnad lika med produkten af strömstyrkan och
ledningsmotståndet; hos gaser däremot är den oberoende af strömstyrkan.

Af stor vigt för kännedomen om den elektriska ljusbågens
egenskaper, äro de undersökningar, man anstalt öfver det
inflytande gasers temperatur utöfvar på deras förmåga att leda
elektriciteten. Secquerel har visat, att gaser, som vid vanlig
temperatur äro isolerande for svaga strömmar, vid en hög
temperatur genomsläppa dessa. Enligt honom börja gaserna att blifva
ledande vid rödglödning, hvarefter deras motstånd allt mera
förminskas, så att de vid hvitglödning låta äfven de svagaste
strömmar passera. Men det motstånd de utöfva är i alla
händelser ganska stort. Sålunda utöfvar luften vid rödglödning
ett motstånd 30,000 gånger större än kopparvitriol-lösning med
blott ^öiöö a^ ^Itet. ^är trycket växer, minskas gasens
motstånd, men strömmen afskäres alltid därigenom, till och med i
tomrummet, så snart temperaturen understiger den som vid
rödglödning eger rum. För luften är vid denna temperatur

Lufttrycket i mm. _, 2

qvicksilfverpelare. Motstånd.

760.................20,9

137................. 75i

40................. 4,8

2................. 3,8.

Senare undersökningar hafva visat, att ångor af natrium,
kalium, kadmium, vismut, bly, jod och brom äro bättre ledande
än luften i glödande tillstånd.

Hittorf, hvilken bekräftat Becquerels iakttagelse,
beträffande temperaturens inverkan på gasers motstånd*), härledde
ur sina försök en metod att möjliggöra för den elektriska
strömmen öfvergången mellan elektroderna genom en luftmassa (se
§ 209). Han fann nämligen, att vid negativa elektroden
uppträdde ett mycket stort motstånd, hvilket föga förändrades
genom att längden af luftpelaren fick variera, men däremot
betydligt förminskades, om vid nämnda elektrod kaliumånga
utvecklades. Vid användandet af en stapel med 400
zinkkol-element fick han då ljusbågen att bildas vid ett afstånd af mer
än 10 mm. mellan de båda som elektroder tjänande platina-

*) Annalen der Physik und Chemie, 1874, Jubelband, p. 430,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 23:50:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grdahlel/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free