- Project Runeberg -  Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar /
413

(1893) [MARC] Author: Gustaf Robert Dahlander - Tema: Electricity
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Elektrisk belysning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SEERINS BEGTJLATORLAMPA. 413

ingriper i det ofvannämnda stjärnförmiga hjulet När återigen
ljusbågen vid kolspetsarnes förbränning förlänges, så försvagas
i samma mån strömmens styrka, och parallelogrammen MP
upplyftes igen genom de två fjädrar, som stödja densamma.
Spärrhaken utlöses, och den öfre kolspetsen kan till följd däraf
nedsjunka ett litet stycke, emedan kol hållaren H sättes i rörelse
jämte hjulutvexlingen och kuggatången, till dess att bågen
blifvit så mycket förkortad, att den därigenom ökade
strömstyrkan åter erhållit sitt normala värde, då spärrhaken ånyo
stannar mekanismen. Om slutligen kolspetsarne skulle komma
alltför nära intill hvarandra, så ökas elektromagnetens styrka,
och ankaret D äfvensom parallelogrammen drages ytterligare
nedåt, då kolhållaren C sjunker och ljusbågen förlänges.

Por öfrigt gifves det flera detaljer vid denna regulator,
hvarigenom dess regelbundna verksamhet försäkras. Sålunda
kan man genom en vid dess öfre del anbragt mekanism J, som
sättes i rörelse medelst två knappar, inställa den öfre
kolspetsen, så att den kommer i samma linie som den undre. En
till venster vid apparatens nedre del synlig knapp tjänar till
att reglera spänstigheten hos den ena af fjädrarne, den
nämligen som motväger elektromagnetens attraktion på sitt ankare.

Den nu beskrifna regulatorn är egentligen en förenkling
(modéle Suisse) af Serrins. Ljusbågen är här icke fullkomligt
orörlig, utan höjes och sänkes något, fastän visserligen helt
litet, under kolens förbränning. Vid den fullständigare, något
mera komplicerade modellen, förblifver ljuspunktens läge i
rymden oförändradt, enär den positiva kolspetsen nedsjunker och
den negativa samtidigt uppstiger i förhållande 2:1. En annan
modifikation härrör af Berjot, som använder
differenti&lverk-iiingar för att åstadkomma kolens närmande, hvarigenom
.lampan kan arbeta i alla ställningar. För öfrigt är det icke
nödvändigt att göra bruk af konstanta strömmar vid Serrins
regulator, ehuru visserligen denna ursprungligen är konstruerad för
sådana. Man har till och med funnit det i vissa hänseenden
fördelaktigare att vid fyrar göra bruk af vexelströmmar, sådana
de erhållas med de Meritens i § 175 beskrifna
magneto-elektriska maskin, än att begagna den konstanta strömmen från en
dynanio-elektrisk maskin. Vid de engelska och fränska fyrarne
är ock den förstnämnda maskinen antagen. Orsaken till
företrädet af de Meritens maskin i detta fall torde vara, dels att i
allmänhet de magneto-elektriska maskinerna äro af en jämnare
verkan, hvilket framgår af hvad vi i § 175 anfört, och dels
hvad särskildt Serrins regulator beträffar, denna är ytterst
känslig, så att de föroreningar kolen innehålla äfven
åstadkomma vexlingar i ljusbågens motstånd. Men de
dynamo-elektriska maskinerna äro ganska känsliga för förändringar i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 23:50:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grdahlel/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free