Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Elektrisk belysning. (Fortsättning.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIAPPARATER VID ELEKTRISKA BELYSNINGS ANLÄGGNING AR. 493
tialen.har sitt normala värde, motväga dessa båda krafter
hvarandra, och en vid ankaret fäst upprättstående hafstång kommer
då mellan de båda kontaktstyckena C och C’ utan att beröra
något af dem. Men om potentialen ökas eller minskas, får
elektromagneten eller fjädern Öfverhand och därigenom slutes
ettdera af dessa kontakter, i följd hvaraf glödlampan L eller
U genomgås af strömmen och börjar lysa. På samma gång
sättes det i förbindelse med C och G varande elektriska
ringverket i rörelse, så att uppmärksamheten fästes å förändringen,
hvarjämte man af glödlampans färg kan sluta till, om ökning
eller minskning egt rum.
Elektricitetsmätare och wattmeter användas sällan vid smärre
själfständiga belysningsanstalter, men däremot allmänt vid
anläggningar, som erhålla ström från en centralstation.
Begleringsapparater. Por att kunna bibehålla hos
dynamo-maskinen en nära konstant potentialskilnad, oaktadt de
betydande förändringar det yttre motståndet undergår, gör man vid
belysningen med glödlampor bruk af shunt- eller
compounddynamos, på sätt vi i det föregående (§ 146) anfört. Men
detta är icke tillfyllestgörande, utan man tär därjämte använda
någon regleringsapparat. Vanligen har man i elektromagnetens
shunt infört en reostat, hvars motstånd kan efter behag
förändras (§ 56). De senaste åren användes ganska ofta
automatiska regulatorer för detta ändamål, med hvilka ett större eller
mindre motstånd införes i shunten, allt efter som potentialen
stiger öfver eller sjunker under dess normala värde. Af de
inånga olika sådana apparater som konstruerats, anföra vi en
vid Tekniska Högskolans elektriska belysningsinrättning använd
automatisk spänningsregulator från A. Hopfer i Leipzig. Fig.
285 visar dess anordning. Vid öfre delen af ett bräde är
anbragt ett antal spiraler af nickelintråd. Dessa stå upptill i
förbindelse sinsemellan och äro nedtill förenade med ett antal
olika långa järnstift, hvilka nedgå i ett glaskärl med
qvicksilfver q. Shunten till dynamo-maskinen förenas med
kläm-skrufvarna N, N. Kärlet q är fäst vid öfre delen af en
järnkärna &, hvilken nedgår i en trådspiral ’S, stående genom
kläm-skrufvarne L, L i förening med en lampledning. Innan
strömmen är sluten, hålles kärlet q i sitt högsta läge genom inverkan
af häfstången &, hvilken belastas med en större och en mindre
vigt. Det kortaste stiftet bör då vara åtminstone l mm. djupt
nedsänkt i qvicksifret. Öfver dettas yta finnes ett
petroleum-lager för att förminska gnistbildningen och förhindra
qvicksilfrets och stiftens oxidering. När strömmen slutes, äro till
en början alla motståndsspiralerna kortslutna, och spänningen i
ledningen stiger därför hastigt, så att en stark ström
genomgår trådspiralen S. Järnkärnan k neddrages då, glaskärlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
