- Project Runeberg -  Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar /
509

(1893) [MARC] Author: Gustaf Robert Dahlander - Tema: Electricity
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Elektrisk belysning. (Fortsättning.) - 266. Faran vid höga potentialers användande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FARAK VID HÖGA POTENTIALERS ANVÄNDANDE. 509

strömmarnes användande medför, har gjort, att man försökt att
kunna medelst likriktade strömmar af hög spänning vinna
samma ändamål. Vi skola i korthet omnämna den metod
Lah-meyer härför angifvit, och hvilken tillämpades vid
elektricitets-utställningeh i Frankfurt a. M. år 1891. Firman W.
Lah-meyer & C:o hade där en anläggning för öfverförande af elektrisk
energi från Offenbach till den mer än 10 kilometer därifrån
befintliga utställningen. I Offenbach frambragtes strömmen
medelst en fyrpolig Lahmeyers dynamo med 2,000 volt och 25
ampere. Denna maskins elektromagneter underhöllos med
strömmen från en vanlig anläggning tör glödlampor. Den var för
Öfrigt anordnad med truminduktor, hvars trådlindning låg
nedsänkt i fördjupningar, uttagna i järnkärnan. Maskinen var
reglerad för konstant potential med ett regleringsmotstånd i
shunten, där endast 110 volt spänning förefanns. Den i
induktorn alstrade strömmen fördes genom en dubbel ledning
med 6 mm. diameter hufvudsakligen på telegrafstolpar, men på
Mainbryggan genom kablar. Yid utställningen transformerades
strömmen till 110 volt medelst en likströmstransformator af
samma uppfinnares system (se § 204).

Lahmeyer gör följande beräkning öfver verkningsgraden
vid en dylik anordning med elektricitetens fördelning genom
strömmar af hög spänning. Han antager en verkningsgrad
af ända till 93 proc. hos dynamon, 7 proc. iörlust hos
ledningarna vid full belastning, 90 proc. verkningsgrad hos
transformatorn och slutligen 6 proc. förlust i fördelningsnätet med låg
potential. Då blifver totala verkningsgraden

0,93 X 0,93 X 0,90 X 0,94 = 73,2 proc.

Äfven vid half belastning beräknas lika hög effekt, emedan
förlusten i ledningarna blefve mindre, ehuru visserligen
transformatorns verkningsgrad blefve lägre. Men utan tvifvel äro
dessa förutsättningar i allmänhet alltför gynsamma.

266. Faran vid Mga potentialers användande. -

Den elektriska strömmens användande för belysning medför
visserligen icke i det hela taget ens så pass betydande faror
som lysgasens bruk for samma ändamål, men den erfordrar
åtskilliga försigtighetsmått både med hänsyn till personer och
egendom. Vi hafva redan förut (§ 257) antydt de
säkerhetsåtgärder, som vid de vanliga anordningarna för elektrisk
belysning böra vidtagas, på det att icke fara genom trådarnes starka
upphettning må uppstå. Men gör man bruk af vexelström eller
af likriktad ström med hög potential äro särskilda skyddsåtgärder
erforderliga. Det bör dock härvid anmärkas, att man för den
inre belysningen af byggnader ytterst sällan använder höga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 23:50:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grdahlel/0519.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free