Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Elektrisk belysning. (Fortsättning.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
512 ELEKTRISK BELYSNING.
med kondensatorn C, hvilken är stäld i följd med den primära
ledningen till en annan induktionsapparat J2. En urladdare D
är införd i ledningen på sätt figuren antyder. När en gnista
öfvergår vid D, uppstår, såsom redan Feddersen visat*), en
oscillatorisk urladdning, då motståndet är ringa. Härigenom
fås 300,000 till 1,000,000 perioder i sekunden. Oscillationerna
skulle snart upphöra, om de icke förnyades genom urladdningar
vid D. De induktionsapparater, som vid dessa försök
begagnats, ega i de flesta fall icke järnkärna, ty denna skulle under
här varande förhållanden allt för starkt upphettas. Por att
isolera trådarne användes ett dubbelt lager af silke, som är
FIG. 295.
kokadt i paraffin. Upplindningen sker på ebonitspolar och
trådspiralen nedsänkes därefter i den smälta paraffinmassan tills de
sista spåren af luft och vattenånga utdrifvits. Dessutom har
Tesla ofta spiralerna under försöken nedsänkta uti olja, hvilken
är det bästa isoleringsmedlet.
De fysiologiska verkningarna af de så frambragta strömmarne
med ofantligt stort antal perioder och hög spänning, synas icke
på långt när vara så betydande söm vid de vanligen
begagnade vexelströmmarne. Under det att vexelström-maskinen
själf är mycket farlig, kunde Tesla utan allvarlig olägenhet
med endera eller t. o. m. med båda händerna beröra
induktions-apparaternas poler. Urladdningen därifrån frambringar blott
en oangenäm stickning, som försvagas, om man såsom
mellan-lag gör bruk af ett föremål med temligen stor yta, d. v. s. med
en viss laddningskapacitet.
Ljusfenomenen, som med dessa strömmar frambringas, äro
särdeles anmärkningsvärda. Eedan vid en svag ström i den
primära ledningen, får man mellan polskrufvarne en
kontinuerlig urladdning i form af en smal ljustråd, som är mycket
känslig för yttre inflytanden. Vid starkare ström får
urladdningen form af en verklig flamma. Om man sedermera ökar
antalet perioder, är den energi, hvilken åt alla sidor
utströmmar under form af ljusföreteelser, så stor, att slagvidden vid
*) Se t. ex. Lärobok i Fysik, p. 760.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
