Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Elektrisk belysning. (Fortsättning.) - 9. Elektriska motorer. - Öfverförande af mekaniskt arbete medelst elektricitet. - Elektriska järnbanor - 278. Frambringande och öfverförande af mekaniskt arbete medelst elektricitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nionde kapitlet.
Elektriska motorer. – Öfverförande af mekaniskt arbete
medelst elektricitet. – Elektriska järnbanor.
278. Frambringande och öfverförande af
mekaniskt arbete medelst elektricitet. - Vi komma nu till
ett område af den tillämpade elektricitetsläran, som är af
synnerligt stort intresse för vårt land, nämligen frambringande och
öfverförande af mekaniskt arbete genom elektricitet. I själfva
verket är det för vårt land med dess rikedom på vattenkraft
af ofantlig betydelse, att man kan genom elektricitetens
tillhjälp på ett enkelt och jämförelsevis föga kostsamt sätt
fortplanta det mekaniska arbetet från de oftast för industriela
anläggningar föga lämpliga trakter, där vattenfallen finnas, till
andra, där det bättre kan tillgodogöras. Detta vigtiga problem
kan nu anses fullständigt löst.
Man finner redan på 1830-talet försök gjorda att medelst
elektriciteten drifva en kraftmaskin. I synnerhet förtjänar
nämnas det af Jacobi i S:t Petersburg 1839 gjorda försöket att
sätta en liten ångbåt i rörelse på Nevafloden. Båten, som hade
28 fots längd och 7-J fots bredd, och i hvilken 14 personer
befunno sig, framdrefs med en hastighet af 2 J eng. mil i
timmen. Men för dess drifvande användes icke mindre än 64
Groves element, hvardera med 39 qv.-tums platinableck. Motorn
utgjordes af en rörlig skifva, på hvilken flera hästskoformiga
elektromagneter voro anbragta, attraherade af andra midtemot
dem varande, men orörliga elektromagneter. Under de
följande årtiondena konstruerades flera andra elektriska motorer,,
i de mest olika former, och de flesta fysikaliska samlingar
innehålla en eller flera dylika apparater*). Men man fann snart,
att den kraft man på detta sätt kunde erhålla, med användande
af den galvaniska stapeln såsom elektricitetskälla, var ganska
ringa, och att den blef mycket kostsam. Man har därför afstått
från försöken att sålunda åstadkomma drifkraft annat än i sär-
*) För beskrifning å de äldre af dessa hänvisa vi till Dub : Die Anweadung
des Elektromagnetismus; Kuhn: HJandbuch der angewandten Electricitätslehre;
Du Moucel: Exposé des Applications de 1’Électricité. T. V. m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
