Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Elektriska motorer. - Öfverförande af mekaniskt arbete medelst elektricitet. - Elektriska järnbanor - 292. Deprez' försök öfver elektrisk arbetsöfverföring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEPREZ’ FÖRSÖK ÖFVER ELEKTRISK ARBETSÖFVERFÖRING. 571
förminskning af motkraften hos induktorn. Om vi tänka oss,
»att motorns belastning ökas, skulle dess första verkan vara att
minska hastigheten. Härvid blifver motkraften uti induktorn
mindre, så att en större strömstyrka får passera, hvilket åter
igen påskyndar rörelsen. Dessa vilkor uppfyllas af en
com-pound-dynamo såsom motor. Dennas elektromagnet är vanligen
så lindad, att då den begagnas såsom generator så väl
serie-söm shuntlindningen föröka magnetismen, men då den användes
såsom motor, går shuntströmmen samt strömmen uti induktorn
och således uti serielindningen åt motsatta håll. En
compound-dynamo är därför s j älf regler ande äfven då man gör bruk af den
såsom motor, förutsatt att potentialskilnaden är konstant. Men
det är tydligt, att man för att erhålla samma effekt måste hafva
en större motor, om den är compoundlindad och således har
svagare magnetiskt fält. Tillökningen i vigten kan beräknas
till vid pass 10 procent.
292. Deprez9 försök öfver elektrisk
arlbetsöfrer-föring. - Sedan år 1873, då de första försöken gjordes att
medelst elektricitet öfverföra kraft, äro flera vetenskapliga
undersökningar häröfver anstälda. Vi skola till en början taga i
betraktande de nyare försök den franske elektrikern Marcel
Deprez i detta hänseende anställt, hvarvid afsågs, att
experi-mentelt ådagalägga möjligheten att med elektricitet öfverföra
mekaniskt arbete på betydande afstånd.
Försöken år 1882 mellan Munchen och Miesbach. Vid
dessa redan i vårt äldre arbete om elektriciteten antydda
försök var afståndet 57 kilometer. Strömmen leddes fram och
åter genom vanliga telegraftrådar och hela motståndet utgjorde
950 ohm. Den i Miesbach varande generatorn sattes i
verksamhet med 1,04 å 1,14 hästkrafter, under det att motorn i
Munchen lemnade 0,224 å 0,259 hästkrafter. Verkningsgraden
yar således omkring 25 proc. Generatorns hastighet var 1,600
och motorns 700 hvarf i minuten, strömstyrkan något mer än
en half ampere, potentialskilnaden till generatorns polskrufvar
omkring 1,300 volt.
Försoken år 1883 vid Gare du Nord i Paris. Här
an-bragtes generatorn och motorn i samma rum och förenades
med två trådar, den ena en grof och kort koppartråd, den
^ndra en telegraftråd af 160 ohms motstånd, hvilken utgjorde
tvä hopkopplade telegraflinier. Genom denna anordning blef
försökets anställande mycket underlättad t, men den motsvarade
icke fullt hvad som vid kraftöfverföring i verkligheten eger
rum. Resultaten böra dock blifva desamma som om generator
och motor voro på ett afstånd, motsvarande ett ledningsmotstånd
af 160 ohm för båda ledningarna tillsammans, förutsatt att
isoleringen är fullständig, men om detta icke vore händelsen skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
