- Project Runeberg -  Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar /
636

(1893) [MARC] Author: Gustaf Robert Dahlander - Tema: Electricity
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Galvanoplastikens nyare framsteg - 322. Lagarne för elektrolysen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

636 GALVANOPLASTIKENS NYARE FEAMSTEG.

mänhet en elektrolyt en med stigande temperatur växande
ledningsförmåga, och detta är händelsen när dissociationsgraden
ej ändrar sig med temperaturen. Men i vissa fall aftager
dissociationsgraden, då temperaturen höjes, och det kan då
inträffa att ökningen i elek trici tetstransport genom jonernas med
temperaturen växande lättrörlighet sålunda kompenseras och
att sedermera ledningsförmågan aftager vid stigande
temperatur. Försöken ha bekräftat denna af teorien dragna slutsats.

. Lagarne för elektrolysen. - Det är i
synnerhet Faraday, Matteucci och E. Becquerd, som härledt dessa.
De äro förnämligast följande:

Den kemiska verkan en ström utöfvar är lika stor i alla
dess delar, så att om man inför flera sönderdelningsapparater
med samma ämnen i samma ström, erhåller man lika mängder
sönderdelade. Detta gäller äfven om temperaturen är olika i
de särskilda apparaterna, äfvenså om ledningsförmågan
förändras t. ex. genom tillsats utaf något af en syra, som själf icke
undergår elektrolys, eller om trycket på vätskan förändras.

Den mängd af ämnet som sönderdelas är proportionel mot
den mängd elektricitet, som på samma tid framgår genom
vätskan. och den är därför äfven proportionel mot strömstyrkan.

Om en ström samtidigt genomgår flera
sönderdelningsapparater, innehållande olika ämnen, äro vigterna af de frigjorda
beståndsdelarne proportionela mot dessas kemiska eqvivalenter.
Så t. ex. om man i apparaterna har lösningar af kopparsulfat?
silfvernitrat o. s. v., äro de vigter af koppar, silfver m. rnv som
samtidigt utfällas vid elektroderna, proportionela mot dessa
elements eqvivalenter. Innehåller någondera af apparaterna en
blandning af två lösningar, hvilka båda sönderdelas, är samma
lag tillämplig, men de vid samma elektrod utfälda elementen
äro tillhopa kemiskt eqvi valen ta med de som frigjorts i de andra
apparaterna. - Man får dock här fatta begreppet kemisk
eqvivalent i något olika mening än den vanligen använda, så framt
mer än två eqvivalenter förekomma i föreningen. Om man
t. ex. hade tennklorur (SoCl) i ett kärl och antimonklorur (Sb2Cl3)
i ett annat och strömmen genomgår båda, erhålles på en
eqvi-valent tenn i det första blott | eqvivalent antimon i andra
kärlet. Man kan uttrycka lagen för binära föreningar genom
den sats, att för hvarje eqvivalent elektricitet utfälles en
eqvivalent af det elektronegativa elementet vid den positiva
elektroden. För att utsträcka lagen till neutrala salter tänker man
sig dessa såsom binära ämnen, bildade genom föreningen af en
metall med syrans radikal jämte saltets hela syremängd. I så
fall kan lagen uttryckas genom den sats, att för hvarje
eqvivalent elektricitet utfälles vid den positiva elektroden en eqvi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 23:50:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grdahlel/0646.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free