Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Galvanoplastikens nyare framsteg - 325. Polarisation vid elektrolys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
640 GALVANOPLASTIKENS NYAEE FRAMSTEG.
Jämför man de båda sista kolumnerna, framgår tydligen,
att i de flesta fall nästan hela den energi, som motsvarar den
normala kemiska processen, förvandlats till elektricitet, hvilken
i sin ordning fram bragt värmeutveckling i apparatens alla delar.
Vid Daniells stapel befanns, att hela det kemiska arbetet
undergått en sådan förvandling. Det angifna värdet 50,130 v.-e. är
nämligen skilnaden 106,090 - 55,960 mellan de värmemängder,
som utvecklas vid zinksulfatets bildande och upptagas vid
kopparsulfatets sönderdelning, och detta värde är nästan identiskt med
den värmemängd 50,292 v.-e., som direkt uppmättes i stapeln.
Bland de orsaker, hvilka kunna föranleda, att icke fall
öfverensstämmelse råder mellan de utvecklade och direkt
uppmätta värmemängderna, må nämnas: sekundära kemiska
processer samt upplösning af gaser i vätskan, men framför allt
temperaturens inflytande. I själfva verket är ett galvaniskt
element ett system, hvars energi är en funktion icke blott af
den elektricitetsmängd, som genomgår detsamma, utan tillika
af dess temperatur. Helmholtz, som utvecklat teorien härför,
har visat, att alla de element, uti hvilka finnas ett öfverskott af
kemisk energi, ega en elektromotorisk kraft, som aftager vid
stigande temperatur; eger den elektriska energien öfvervigt, växer
den elektromotoriska krafcen med temperaturen. I förra fallet
uppstår värmeöfverskott och temperaturen stiger; i det senare
däremot temperatursänkning. Företeelsen är sålunda icke fullt
så enkel som den förr antagits vara, emedan både kemiska
och termiska verkningar utöfva inflytande.
325. Polarisation yid elektrolys. - Vi hafva redan
förut fäst uppmärksamhet vid den afsättning af
sönderdelnings-produkterna, härrörande af den kemiska verksamheten i
sta-pelti, som i denna eger rum, samt den polarisationsström,
motsatt den ursprungliga, som till följd däraf framkallas. Ett
analogt fenomen visar sig äfven vid elektrolys utanför stapeln.
Har man anbragt två skifvor af samma metall såsom elektroder,
(se fig. 374, p. 632), så framkalla de en polarisationsström redan
efter en kort tid. Detta visar sig, om man afbryter ledningen
till elektricitetskällan och i stället sätter elektroderna i
förbindelse med en galvanometer; då angifver denna en ström,
motsatt den ursprungliga. Äfven i de fall, då icke någon
gasutveckling är synlig, gifver denna polarisationsström tillkänna att
sönderdelning försiggått. Så t. ex, vid smält glas, som sönderdelas
vid strömmens genomgång. Men det är icke blott efter det
den ursprungliga strömmen verkat, utan jämväl under dess
verksamhet, som polarisationsströmmen eger bestånd. Samma
omständigheter, hvilka ega inflytande på den i stapeln
uppkommande polarisationen, äro äfven här att uppmärksamma;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
