Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Galvanoplastikens nyare framsteg - 327. Den potentialskilnad, som tages i anspråk för elektrolys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN POTENTIALSKILNAD, SOM TAGES I ANSPRÅK FÖR ELEKTROLYS. 643
af polarisationen eller någon annan elektromotorisk motkraft,
när någon sådan finnes, åtgår äfven energi. Likaså för jonernas
förflyttning och annan rörelse, som strömmen föranleder inom
vätskan. Sekundära kemiska verkningar kunna äfven förorsaka
energiförlust. Slutligen må nämnas, att genom afledning eller
läckning af elektricitet samt genom kortslutning dylik förlust
kan ega rum. Till följd häraf är det säkrast att genom försök
utröna, huru stor mängd energi, d. v. s. antalet watt som
erfordras för utfällning af en viss vigt af metallen.
Yi anföra i detta hänseende försök, gjorda af I. Hopkinson
för afskiljande af aluminium från smält kryolit medelst
kolelektroder. Härvid var strömstyrkan 100,2 ampere och
potentialskilnaden 57,43 volt samt totala antalet elektriska
hästkrafttimmar 21,6. Den verkligt frambragta aluminium-mängden var
60 gram, under det att den enligt beräkningen skulle hafva
varit 93,09 gram. I detta fall härrörde skilnaden förnämligast
af värrneutvecklingen vid motståndets öfvervinnande.
Mr anoden utgöres af den metall, som elektrolytiskt
utfälles vid katoden, så att en kompensation eger rum,
hvarigenom badets sammansättning förblifver oförändrad, kommer
lika mycket arbete att alstras vid anoden, som tages i anspråk
för den elektrolytiska sönderdelningen. Summan af dessa
arbeten blifver således noll. Men detta ar under förutsättning,
att icke någon sekundär verkan eger rum, och i verkligheten
ställer sig saken ofta ganska olika, i synnerhet då kemiska
processer, som äro beroende af elektrolysen, uppträda.
327. Den potentialskilnad, som tages i anspråk
för elektrolys. - Om vi beteckna den elektromotoriska
kraften hos elektricitetskällan med E samt hos polarisationen
med e, motståndet i elektricitetskällan jämte den yttre
ledningen med undantag för det elektrolytiska badet med H samt
hos det sistnämnda med Q och slutligen strömstyrkan med i,
har man enligt ohmska lagen
. E-e
Potentialskilnaden P vid den elektrolytiska apparatens
pol-skrufvar måste vara lika med summan af de potentialskilnaden
hvilka skulle uppstå, om icke någon polarisation funnes,
nämligen i g, samt af e, eller
P = i Q + e.
Tör att kunna beräkna P, måste således i, Q och e vara kända.
Om strömmens täthet d samt elektrodernas area a äro be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
