Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Telefonen och mikrofonen - 347. Sång-kondensatorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÅNG-KONDENSATORN. 677
raten kan dessutom i den af Reis gifna formen ingalunda
användas för talets öfverförande, utan på sin höjd för musikaliska
toner. Åtskilliga förbättringar äro visserligen vidtagna vid
densamma, men nu mera eger den hufvudsakligen historiskt
intresse. Vi böra dock nämna, att vid ett nyare telefonsystem,
nämligen Dolbears, till hvilket vi längre fram återkomma, Reis’
telefon återupptagits, ehuru visserligen endast en del däraf.
S47. Sång-kondensatorn. - En annan uppfinning,
som jämväl kan anses såsom föregångare till den egentliga
telefonen, är den af Wright år 1865 och af Varley år 1870
angifna kondensatorn, med hvilken man kan öfverföra sång,
hvarför den ock benämnes sång-kondensatorn eller den
sjungande kondensatorn. Yi skola i korthet omnämna en
modifierad anordning däraf, som härrör af Pollard och Garnier.
Själfva kondensatorn utgöres af ett antal, vanligen 30 blad
papper och 28 mellanlagda stanniolblad, de förra med 13 och 9,
de senare med 12 och 6 cm. längd och bredd. De
stanniolblad, hvilkas ordningstal är jämnt, äro förenade vid ena änden
af pappershäftet; de, hvilkas ordningstal är udda, vid dess andra
ände. Häftet omgifves med ett pappersband och fästes vid ett
styft papp. Vid hvardera änden hophållas de där förenade
stanniolWaden med ett kopparstycke jämte klämskruf för
ledningstrådens fästande. På denna kondensator ligger en
belastning, för att trycka bladen tillhopa, hvarigenom ljudet
visserligen försvagas, men däremot blifver renare. - Kondensatorn
tjänar emellertid blott för ljudets återgifvande; för dess
upptagande användes en särskild apparat, som hufvudsakligen
utgöres af en mycket tunn skifva af förtent järnbleck, vid hvars
midt ett cylindriskt kolstycke är fästadt. Detta stöder mot en
annan kolcylinder, som uppbäres af ett tvärstycke utaf trä,
hvilket till viss grad är fjådrande. En stapel står med sin ena
pol i förbindelse med den primära trådlindningen till en
in-duktionsrulle och ytterligare med det ena kolstycket. Dess
andra pol är förenad med järnblecksskifvan. Induktionsrullens
sekundära ledning står med båda ändarne i förbindelse med
kondensatorns stanniolbeläggning. De båda kolstyckenas
ställning regleras så, att de icke beröra hvarandra när apparaten
är i hvila, men att däremot vid järnblecksskifvans vibration
kontakt uppkommer mellan dem. När man sjunger framför
skifvan, och denna genom ljudvågorna bringas i dallring,
kommer härvid strömmen att ömsevis slutas och afbrytas, och
kondensatorn försättes i motsvarande vibrationsrörelse samt
åter-gifver därför ljudet.
Vi skola längre fram finna, att man kan göra bruk af
kondensatorer äfven för talets öfverförande, och att vid några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
