- Project Runeberg -  Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar /
719

(1893) [MARC] Author: Gustaf Robert Dahlander - Tema: Electricity
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Telefonen och mikrofonen - 12. Åtskilliga tillämpningar af elektriciteten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGBA DETALJEE VII> TELEFON ANLÄGGNING AR. 719

till verksamhet, icke kunna öfvergå mellan spetsarna, utan i
stället genomlöpa trådledningen. Åskledaren kan utgöras af ett
par metallskifvor, försedda med taggar eller spetsar på den
ena långsidan. Dessa sidor vändas mot hvarandra, så att de
komma på något afstånd. Den ena står i ledande förbindelse
med linien, den andra med jorden. När en ström med hög
tension går genom linien, kan den på detta sätt urladdas genom
jorden, utan att skada telefonapparatan. Om man har dubbel
ledning, hvilken således icke är förenad med jorden, använder
man tre metallskifvor, nämligen en större, som står i
förbindelse med jorden, och två mindre, hvardera förenad med
motsvarande linie (se schemat fig. 411, sid. 712). Åskledaren
anbringas på telefonapparatens stativ (se fig. 410, sid. 712).

Under åskväder är det säkrast att icke begagna
telefonapparaten. För att skydda denna mot atmosferiska
elektrici-teter, kan man då insätta en metallpropp i ett hål, som bildas
af utskärningar i åskledarens alla tre metallskifvor. Hela
apparaten är då förenad med jorden. Detta kan man äfven
göra, när man icke vill mottaga telefonsignal.

Signalapparater. Por att fästa uppmärksamheten hos den
person, med hvilken man önskar tala, användes antingen
ringverk eller någon annan apparat, hvarmed ett tillräckligt starkt
ljud kan åstadkommas. Vid Siemens & Halskes
telefonapparater (§ 352) begagnar man ett koniskt rör af ebonit, hvilket
ställes på telefonens mynning och innehåller en tunga af
mässing, som vibrerar, när man blåser i röret. Härigenom alstras
ett starkt ljud, hvilket fortplantas genom det underställda
membranet, och de inducerade strömmar, som härigenom uppstå,
fortgå genom ledningen och bringa å den andra telefonen den
därpå stående signalapparaten i verksamhet, så att ljudet, om
ock betydligt försvagadt, därstädes återgifwes. - Vid en nyare
anordning för signalapparater till samma telefon sätter man i
stället membranet i vibrationer med en liten järncylinder,
hvilken är anbragt såsom ett ankare mellan hästskomagnetens
poler. Cylindern är i två delar med segmentformig tvärskärning,
åtskilda genom ett mässingsstycke, och den sättes i en hastig
rotation medelst en liten handvef och kugghjulsutvexling.
Ljudet förstärkes genom att en liten kula, som med en tråd
fasthålles på det vibrerande membranet, lägges öfver detta.
Ankaret gifves genom en fjäder ett neutralt läge under
samtalet, så att icke den magnetiska verkan på membranet
försvagas.

Men det är långt vanligare att vid telefonapparater göra
bruk af elektriska ringverk. Ett sådant utgöres vanligen af
två klockor bredvid hvarandra med en kläpp mellan dem.
Kläppen föres af ett oscillerande ankare, hvilket är anbragt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 23:50:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grdahlel/0729.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free