Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Greklands bronsålder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som pâ samma gång är den naturliga bryggan mellan
trenne världsdelar, Asien, Afrika och Europa. Så
länge ännu turkarna voro herrar på ön, visade det
sig omöjligt för Evans att erhålla det grävningstill-
stånd han eftertraktade. Liksom Schliemann stött
sig på de homeriska dikterna, då han grep sig an med
utgrävningen av Troja, så stödde sig Evans på de
grekiska sagornas berättelser om kung Minos och
hans frejdade palats, Labyrinten i Knos-
sos, då han koncentrerade sin uppmärksamhet på
en ruinkulle belägen mitt på Kretas nordkust några
kilometer från havet. Redan Schliemann hade år
1886 förhandlat med de turkiska myndigheterna om
tillstånd att få företaga en utgrävning härstädes,
men förhandlingarna ledde icke till något resultat.
Platsen var sålunda väl känd, och vid ett tidigare
tillfälle hade man av en slump företagit en liten
grävning, vilken lett till upptäckten av magasins-
flygeln i palatset. Ett par stora vaser från denna
utgrävning ha hamnat i Louvren i Paris.
Då Kreta i slutet av 1890-talet frigjorde sig från
det turkiska oket och tanken på en grävning kunde
återupptagas, satte Evans 1899 spaden i jorden i
Knossos. Utgrävningen har sedermera fortsatts —
och fortsättes alltjämt — och numera är hela det
stora palatskomplexet barlagt och dessutom en del
intressanta punkter i dess närmaste grannskap.
Denna utgrävning, som utförts med stor omsorg
och sträng vetenskaplig metod, har blivit grund-
läggande för kunskapen om den gammal-kretensiska
2. — Verdandis smäskr. 348. U
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
