Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Greklands bronsålder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I gravarna från denna tid förekomma mycket
ofta sigill. Efter deras talrikhet att döma torde man
ha rätt att antaga, att varje något så när välbärgad
kretensare hade sitt sigill, som följde honom i graven.
Dessa sigill ha använts för att tillsluta exempelvis
mynningen till en vinkruka eller rigeln till en kläd-
kista och såsom sigill i våra dagar, men förmod-
ligen ha de vid sidan därav ansetts äga en skyddande
och olycksavvärjande kraft, ha alltså betraktats som
amuletter. De flesta
sigillen från tredje år-
tusendet äro utskurna i
elfenben, ett material
som otvivelaktigt im-
porterats från Egypten.
Om det egyptiska ur-
sprunget skvallra för
övrigt även själva sigill-
framställningarna, som
i många fall gå tillbaka
på egyptiska förebil-
b
Fig. 6. a. Egyptisk skarabé
från tolfte dynastien (Evans,
Scripta minoa I, s. 136, fig.
78 b), b. Tidig-minoiskt sigill
(Evans, Scripta minoa I,
s. 136, fig. 78 c).
der (fig. 6). I åtskilliga av de kretensiska gra-
varna från tidig-minoisk period har man också
funnit guldföremål, något som icke förekommer
vare sig på Kykladerna eller på det grekiska fast-
landet vid motsvarande tid. Det är högst antagligt,
att man även erhållit denna metall från Egypten.
Bland de av brons förfärdigade vapnen är särskilt
dubbelyxan att märka. Det förefaller, som om den
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
