Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Greklands bronsålder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De doriska vandringarna ställas av forskningen i
samband med järnålderns uppkomst i Grekland. I
regel tänker man sig, att dessa sista invandrare fört
kännedomen om järnet med sig från sina tidigare bo-
platser. Då dessa otvivelaktigt legat någonstans vid
Donaus nedre lopp, förefaller mig detta antagande
knappast rimligt. Man måste uppställa frågan om
järnets hemland och dess första framträdande till
besvarande.
I Grekland ha smärre järnföremål i form av
smycken, framför allt fingerringar, påträffats på
skilda ställen i rena bronsåldersgravar. De äldsta
järnfynden härifrån kunna dateras till 1400-talet.
För järnåldern såsom kulturperiod spela dessa fynd
naturligen ingen som helst roll — järnet såsom
gagnmetall för vapen och redskap förekommer
icke i Grekland förrän i tolfte århundradet. Men
dessa äldre smärre fynd äro dock av betydelse, enär
de vittna om förbindelser med hetiterna i Mindre
Asien. Ty Mindre Asien är otvivelaktigt järnets ur-
sprungliga hemland, och därifrån har den nya
metallen i mycket små kvantiteter exporterats både
till Grekland i öster och till Egypten i söder. I de
egyptiska urkunderna nämnes järn tid efter annan
just i samband med hetiterna. Ramses II har brev-
ledes hos en hetiterkung anhållit om järn och hetiter-
kungens avböjande svar föreligger ännu. De rikaste
järntillgångarna i Mindre Asien äro belägna i nord-
öst, i Kapadocien och Pontus, där enligt den grekiska
traditionen chalyberna hörde hemma — chalyps är
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
