Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Negern i Amerika förr och nu. Några blad ur det amerikanska slafveriets historia, af D. Nyvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bomulls- och sockerplantagerna Louisiana och andra sydkolonier,
på kavaljerernas tobaksplantager i Virginia och äfven, huru
mycket än scenen synes protestera mot skådespelet, på
puritanernas fridfulla landtgårdar i Nya England. Jag anar dock, min
läsare, att du i väntan på en stegring i de grymheter, allaredan
tecknade, skall känna dig att börja med besviken af min
berättelse. Annorlunda skall det dock ställa sig, då du besinnar, att
de grymheter, som begingos under slaftransporten till Amerika,
i de flesta fall måste skyllas på den lyckligtvis sällsynt gemena
karakter, som utmärkte och måste utmärka en slafhandlare. Det
var grymheter, för hvilka vi måste göra dessa individer i många
fall ensamt ansvariga. Icke så med de grymheter, som skola
möta dig i detta kapitel. De äro icke blott tolererade, de äro
legaliserade. Och de hänvisa icke i första hand på bödlarne
utan på domarena och på samhället och den civilisation, som
anbefallde och försvarade dem.
Samma år, 1565, som slafveriet infördes på de spanska
öarna San Domingo och Hayti, fördes äfven de första slafvarne,
500 till antalet, till en annan spansk besittning, Florida, nu mer
en af de Förenta Staterna. Men först i det sjuttonde århundradet
blef slafveriet kändt bland de engelska nybyggarne i de
ursprungliga 13 kolonierna vid Atlanten. En öfversikt öfver transporten
till dessa kolonier i ordningsföljd skall karakterisera affären efter
förtjänst.
Till kolonien Jamestown i Virginia kom 1619 ett holländskt
krigsskepp med en proflast af 20 negrer i afsikt att införa
negerslafven såsom en billig arbetskraft på tobaksplantagerna. De
köptes kvickt, för hvilket pris är ej nämndt. Förmodligen voro
de dock något billigare än en annan lefvande frakt, som samma
minnesrika år af Londonkompaniet utsändes till nybyggarne,
nämligen en flock af unga kvinnor från England, allesamman
garanterade dygdiga och fullgoda, hvilka blifvit sålda till nybyggarne
för att blifva deras hustrur för 120 skålpund tobak per stycket
och rönte en sådan efterfrågan, att priset för nästa sändning
steg till 150 skålpund af den narkotiska plantan. Men de hade
hvitt skinn och voro bestämda att blifva mödrar åt Virginias
unga släkte af kavaljerer, den nya världens enda adel. Sådana
omständigheter måste hafva betingat ett mycket, mycket högre
pris, än man kunde göra anspråk på för negern, det svarta
fåret, som i Virginia ända till början af det 18:de århundradet
gällde i marknaden såsom »boskap» rätt och slätt och vid
ingången af det 18:de århundradet genom en särskild
lagbestämmelse upphöjdes till heder och värdighet att räknas såsom »fast
egendom». Och ändå var Virginia en fri koloni och faktiskt den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
